Häromdagen presenterades Upprättelseutredningen och tidigare vanvårdade kunde glädjas och lätta på sin tunga ryggsäck. Ni är utan skuld, det var samhället som svek barnen, men svik inte igen, skriver Anne Skånér, förbundsordförande Samhällets Styvbarn och Drugnews-krönikör.

I torsdags var en stor dag, inte för dig som tar dagen för given och livet som självklart. Utan för alla de tusen som i Tv och i tidningar fick höra att det var inte deras fel att de utsattes för vanvård och felbehandling av samhället.

De tusentals som växt upp på institutioner, fosterhem och vars liv skulle varit skyddade från övergrepp och kränkningar, mötte just övergrepp, våld, kränkningar i olika former. Som barn lägger vi på oss skulden över de vuxnas misstag och bär det med oss och även om vi vet sanningen är det svårt att slänga av sig den tunga ryggsäcken.

Nu kan ni göra det, mina vänner. Samhället har erkänt att man gjort fel, inte ni.

Det var stort att sitta på presskonferensen att höra barn- och äldreminister Maria Larsson och utredaren Kerstin Wigzell, att höra att vi får en offentlig ursäkt och att det med all sannolikhet blir en ekonomisk kompensation. Att framtidens lagar och förordningar som styr omhändertagna barns liv idag förändras så att barnen omfattas av rättssäkerhet och trygghet. Att Samhället skall ta sitt ansvar för barnen och att barnen skall ha rätt att kräva ersättning om det brister.

Förlorade liv kan aldrig ersättas av pengar, men pengar är idag det enda som visar begångna fel. För vanvårdsvuxna barn och dagens barn är det kvittot på att Samhället inte tagit sitt ansvar. 250 000 kronor står det i förslaget, för en del blev det besvikelse. Beloppet var lågt för lidandet, tyckte en del. Men Kerstin Wigzell sa att pengar inte kan ge livet tillbaks, men det är ett symboliskt kvitto på samhällets begångna misstag.

Ekonomisk ersättning och beloppet är ett förslag som måste gå på remiss och slutligen antas som en lag av riksdagen. Det finns alltså möjligheter att fortfarande komma med andra förslag för den som vill. Jag förstår besvikelsen, men samtidigt inte. Bara genom att det finns förslag som Maria Larsson tar med sig visar trots allt på att skuldbördan lyfts av våra axlar.

Vad vi måste bevaka idag är de kommuner, varav flertalet, som inte har en beredskap för barn som far illa. 200 kommuner saknar beredskap för att hjälpa barn som är placerade. Det är allvarligt. Rättsläget för omhändertagna barn är lika med noll. Rättsläget för barn är alltid bristfälligt, vare sig de bor kvar i sin dysfunktionella miljö eller omhändertas. Detta måste ändras nu.

Men vi måste också granska utredningens förslag. Frågan är inte ersättningens storlek, utan vilka som skall få ersättning. Jag anser att alla som varit vanvårdade skall ha rätt till ersättning och att uppgifterna från Vanvårdsutredningen måste räcka för att kunna ansöka om ersättning när så blir aktuellt.

Att utsatta människor som berättat sin historia, upplevt traumat med Upprättelseutredningen och nu snart Vanvårdsutredningens slutbetänkande skall inte behöva uppleva sitt dåliga liv i repris.

Kraven måste vara ersättning till alla som vanvårdats och att vanvårdsutredningens material skall räcka som dokumentation för dem som intervjuats.

Av Anne Skånér
bloggare och förbundsordförande i Samhället Styvbarn

Publicerad: 2011-02-14 15:32

Utskriftvänlig sida.

E-post Dela med dig

NAVIGATÖR

TEMA

De glömda barnen

måste upptäckas och få stöd

» Missbrukares barn agerar föräldrar

» Missbrukares barn oftare deprimerade

» M vill ge socialsekretare ökad makt

LÄS MER I DRUGNEWS

2012-05-10
» Lag för ersättning till fosterbarn

Copyright © 1999 - 2013. Drugnews och skribenten. Upphovsrättskyddat material. Citera oss gärna, men ange källan! Drugnews använder s k cookies för att spåra om webbfrågor besvarats, samt för besöks- och användarstatistik. Cookies kan kopplas till datoridentitet, inte enskild individ.