“Kriget mot fortkörning har misslyckats”

Kan kritiken mot ”War on drugs” utvecklas och även användas mot exempelvis nolltolerans i trafiken? Per Johansson, generalsekreterare i RNS, gör ett försök…

De senaste dagarna har media över hela världen rapporterat om den kritik som en grupp före detta politiker och andra kändisar framfört mot det de kallar "War on drugs", kriget mot narkotikan. Man menar att den förda politiken har misslyckats eftersom narkotikamissbruket är så utbrett och därför vill de legalisera cannabis.

Det finns flera andra samhällsproblem som borde uppmärksammas på samma sätt. Ta detta med fortkörningen på våra vägar exempelvis. Det är uppenbart för alla som följer med i media att samhällets insatser mot fortkörningen har misslyckats. Årligen dör hundratals personer i trafiken och mångdubbelt fler skadas, till stor del beroende på att fordonsförarna kör för fort.

Trots att vi haft hastighetsgränser i trafiken i många decennier och trots att polisen tar fast fortkörare och ser till att de straffas, fortsätter folk att köra för fort i alla fall. Kriget mot fortkörning har misslyckats!

En viktig fråga i sammanhanget är den om mänskliga rättigheter. Det måste betraktas som vars och ens ensak att själv få bestämma hur fort man vill köra sin bil. Med vilken rätt lägger sig politikerna i detta? Som tur är finns undantag. I Tyskland råder fri fart åtminstone på delar av vägnätet och när klåfingriga politiker velat sätta fartgränser även på motorvägarna har folk protesterat högljutt och framgångsrikt under parollen "fria medborgare, fri fart".

Den enda rimliga slutsatsen av det politiska misslyckandet med kontrollpolitiken på våra vägar är att avskaffa alla hastighetsgränser och att samhällets insatser istället riktas mot att minska skadorna av fortkörningen, så kallad harm reduction. (Ordet fortkörning måste naturligtvis bytas ut mot exempelvis tidseffektiv bilkörning eller något liknande, i och med att kontrollpolitiken upphör.)

Det vore mycket bättre om de resurser som polisen nu förfogar över istället gick till upplysning och vård. Så att folk själva förstår att ta ansvar för att köra på ett förnuftigt sätt och så att de som trots allt skadas får tillgång till bästa tänkbara vård. Det är viktigt att slå fast att politik alltid handlar om att välja mellan det ena och det andra. De som menar att man kan få exempelvis sjukvård och polis att jobba åt samma håll lever i en låtsasvärld!

Skademinskningen kan gå till på många olika vis. I bilskolorna bör man lära ut hur de framtida bilförarna ska kunna köra fort på ett säkert sätt. Man bör exempelvis ta för vana att tuta intensivt alldeles innan man passerar en skola med gasen i botten, så att skolbarnen förstår att hålla sig undan. Biltillverkarna måste åläggas att utrusta bilarna med ännu fler krockkuddar inne i bilen och även installera krockkuddar på utsidan för att skydda fotgängare.

Politiker i stat och kommun får ta på sig uppgiften att se till att det byggs skyddsräcken längs alla vägar. Räcken som är så konstruerade att man automatiskt studsar tillbaks till vägen om man skulle förlora kontrollen över fordonet. Inom sjukvården måste man satsa mycket mer på att öka antalet ambulanser så att de som skadas i trafiken snabbt kommer in för vård.

Ett problem som jag är osäker på hur man ska handskas med är att alla inte har lika motorstarka och snabba bilar så det kommer att uppstå betydande ojämlikhet i samhället. Möjligen skulle man kunna tänka sig att folk fick lämna in sina bilar någonstans för att få motorerna trimmade. Under tiden borde man få låna en annan bil med lite klös under huven. Ett slags utbytessystem.

Det kan vara svårt att få allmänna opinionen att förstå hur bra det vore att avskaffa alla hastighetsgränser så därför vore det bra om någon med gott om pengar kunde ordna med en kommission som förklarar detta på ett övertygande sätt.

I kommissionen bör prominenta personer med gott renommé ingå. Före detta presidenter och liknande. Vi kanske kan fråga Kofi Annan om han vill vara med? Från svenskt håll är jag övertygad om att riksdagsledamoten Fredrick Federley (C) gärna skulle delta i kommissionens viktiga arbete.

Av Per Johansson

generalsekreterare i Riksförbundet narkotikafritt samhälle

Publicerad: 2011-06-12 13:06