Stort intresse för svensk nätdroglag

Åklagare Victoria Persson, Sara Wall, Folkhälsoinstitutet, och Lars Hansson, tullen

STOCKHOLM Utländska intresset är stort för svenska lagen som numer tillåter tull och polis att omhänderta ännu inte klassade droger. Brittiska regeringen inbjuder till en samordningskonferens om de olika systemen.

Trycket är högt på enskilda länder när nya syntetiska droger strömmar över gränser och via internethandel – både för drogprevention och rättsliga myndigheter.

Bara ifjol rapporterades 49 nya preparat (ex. syntetiska cannabinoider och katinoner) till EU:s drogobservatorium, det vill säga ett i veckan. När en substans klassas, så ändrar tillverkarna någon molekyl och handeln kan lagligt fortsätta ett tag till.

Utländska intresset är stort för den svensk förstörandelagen som trädde i kraft 1 april 2011. Det märktes på en föreläsning under World Forum där frågor nära haglade om lagens innehåll, funktion och praktik.

Svenska tullens narkotikaexpert Lars Hansson berättade att miljontals doser av oklassade droger har kunna stoppas fram till årsskiftet. Ungefär 40 kilo pulver, några tusen tabletter och kapslar som främst hittats i postflödet efter nätbeställningar. Det mesta av varorna har sitt ursprung i Kina.

Numer kan sådana droger i Sverige omhändertas och förstöras efter åklagarebeslut och kemisk analys och utredning om klassningsförfarande dras igång. Personer som beställt preparaten riskerar inga rättsliga efterspel då drogen ännu inte var olaglig.

– Lagen är bra, den ger oss större möjligheter att ingripa, får bort nya droger rädda människoliv, avsikten är inte att sätta dit folk, sade Lars Hansson till Drugnews.

Folkhälsoinstitutets Sara Wall berättade om hur myndigheten samlar information om nya preparat, bedömer farlighet och kan föreslå regeringen att klassa som narkotika eller hälsofarlig vara.
FHI har nu även tagit fram en ny affisch på engelska som med ”matematisk noggrannhet”, enligt moderatorn Jonas Hartelius, beskriver hur den nya förstörandelagen fungerar (se pdf-fil).

Men olika länder har valt olika tillfälliga lösningar för att möta problemen med nätdroger. Storbritannien gruppklassar numer vissa nya preparat, exempelvis katinoner, andra länder klassar substans för substans, medan Chile har en liknande lag som Sverige.

Den brittiska drogsamordnaren Gus Jaspert var i publiken och ställde flera frågor om svenska lagen. Han föreslog även ett möte om hur man effektivare kan möta nätdroger. De tillfälliga lösningar som flera europeiska länder idag prövar spretar åt lite olika håll.
– Vi britter skulle kunna stå värd för en sådan samordningskonferens om att registrera nätdroger, erbjöd Gus Japert under mötet.
Tullens Lars Hansson tycker det vore bra att försöka enas om en bra strategi i EU om nätdroger. Men betonar att den i så fall måste vara rättssäker och tydlig.

• Att svenska rättsliga myndigheter mer idogt försöker stoppa näthandel med droger visar även en unik dom i förra veckan. En person som upplåtit handel för olika droger på sin hemsida dömdes till fyra års fängelse, även om han aldrig självt befattat sig med preparaten.

Av Drugnews/Sven Liljesson

Publicerad: 2012-05-22 11:16