Amfetamin

01-C-tullbe2004-amf15kg2.jpgAmfetamin (ante, vaket, raffe) är den vanligaste centralstimulerande drogen i landet och som i missbrukarkretsar kallas för ”uppåt-tjack”. Drogen (finns i flera kemiska varianter) tillverkas ofta i laboratorier i Europa och är ett vitt eller ljust pulver, framställt på konstgjord väg, som kan drickas, injiceras eller sväljas. Metamfetamin (Ice, Crystal, yaba), starkare sort som missbrukas mer i USA och Sydostasien, kan även rökas.

Amfetaminer förekom först som bantningspiller och uppiggande bland soldater, yrkesfolk och studenter. Pillren började sedan krossas, blandas med vätska och injiceras av bohemer och kriminella. Missbruket spreds vidare under ett misslyckat legalförskrivningsförsök i Sverige 1965-1967 och amfetamin har fått en unik utbredning i Skandinavien.

Amfetamin är idag det vanligaste narkotiska preparatet efter hasch. Unga nyfikna dricker ibland amfetamin utblandat i öl eller läsk. Risken är stor att de efter en tid, för att öka effekten, övergår till att injicera drogen. Flera kriminella är beroende av drogen, och använder den både som rusmedel, men även för att under nattetid orka genomföra inbrott, stölder och andra brott.

Många missbrukare blir energiska, går upp i varv, men tappar omdömet. Ruset kan inledningsvis ge en ”kick”, ibland ökad sexualdrift, som sedan följs av trötthet och apati. Reaktioner med avmagring, utbrändhet, svettning, feber, oregelbunden hjärtverksamhet och andning förekommer. Dessutom injektionsinfektioner (såsom hiv och hepatit vid delade sprutor) och skador i samband med ångestanfall och våldshandlingar.

Kännetecken: rastlöshet, okontrollerade muskelryckningar, s k tics, förstorade pupiller och självöverskattning. Ett stereotypt pillande, ”pundning”, tillhör också missbruksbeteendet.

Lagen: amfetamin narkotikaklassades 1958. I några länder säljs ännu amfetamin lagligt som läkemedel. I Sverige är det avregistrerat, men centralstimulerande läkemedel används i ibland vid behandling av sömnsjukdomen narkolepsi och allt vanligare i låga doser (Concerta, Ritalin) till överaktiva barn och vuxna med koncentrationsproblem till följd av hjärnneurologiska störningar (ADD, ADHD etc.).

[uppdaterad oktober 2008]