PREPARATLISTA

» Alkohol
» Tobak
» Sniffning
» Narkotika
» Amfetamin
» Kokain
» Khat
» Heroin
» Ecstasy
» LSD
» Svampar
» GHB
» Doping
» Läkemedel
» Cannabis
 
 

Drogfakta 


LSD 

LSD (acid, A, syra), är den kanske mest omtalade bland hallucinogena droger. Den är syntetiskt framtagen ur lysergsyra som förekommer naturligt i några svampar. LSD (lysergsyredietylamid) är mycket koncentrerad och påverkar det mänskliga psyket med doser på miljondels gram.

Sinnesintryck förstärks, verklighetsuppfattning förändras och ruset kan vara svårt att skilja från en psykos.

Drogen förekommer idag mest som små piller (mikrodots), som sväljs, och indränkt och doserat på färgglada "frimärkskartor", som slickas. Motiven på märken är bl a solar, svarta ringar, och figurer som Läderlappen, Buddha och Smiley-gubben.

På 1960-talet spreds LSD genom flower power och hippiekulturen. Drogen sågs som energikälla som kunde väcka liv i förslöade själar i det moderna teknologiska samhället.

Men drogen var svårdoserad och fick dåligt rykte när det blev känt att personer som prövat drogen fått hallucinationer och trott sig kunna stoppa tåg och flyga från höghus. Dödsolyckor och de med tiden monotona effekterna avskräckte många. LSD slutade att användas inom psykoterapin, avtog bland missbrukare och narkotikaklassades.

LSD har dock haft en renässans under senare år. På flera ravefester har så kallade LSD-tripper beslagtagits i Sverige. Drogen förekommer idag i hela landet. Riskerna är särskilt stora om man är ovan vid ruseffekten eller inte är i psykisk balans. Det har hänt att missbrukare av LSD gått in i permanenta psykoser. Om drogen är toleransutvecklande eller ger abstinensbesvär är ännu oklart. Däremot skapar LSD ett starkt psykiskt beroende om att åter få göra en "transcendental flygtur".

Kännetecken: förstorade pupiller, ökad hjärtklappning, illamående, yrsel och frossa.

Lagen: LSD narkotikaklassades 1966. 

 

 

 NAVIGATÖR


 DRUGNEWS DROGFAKTA

INLEDNING

De vanligaste droger som förekommer bland ungdomar idag är tobak, alkohol, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotika. Droger kan framkalla stark upprymdhet och välbefinnande – s k eufori – som tar sig olika uttryck. Men också ge oväntade, ej önskvärda reaktioner, allt från tillfällig nedstämdhet till skrämmande ångestattacker och återkommande psykoser.

Flera till synes oförklarliga våldsdåd har inträffat under senare år där förövarna varit haschrökare, använt Rohypnol, dopingpreparat eller blandmissbrukat med alkohol.

Dessa drogfakta – som kontinuerligt uppdateras – är delvis hämtade ur "Barn och missbruk – en hjälpreda för anhöriga" av Sven Liljesson, (RNS skriftserie, 1999), DROGLÅDAN (skolinformation, RNS, 2006), Tullverkets årsstatistik över beslag, samt från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Dessutom Folkhälsoinstitutets rapport "Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008" och kunskapsöversikten "Skador av hasch och marijuana" (pdf-filer).



Copyright © 1999 - 2013. Drugnews och skribenten. Upphovsrättskyddat material. Citera oss gärna, men ange källan! Drugnews använder s k cookies för att spåra om webbfrågor besvarats, samt för besöks- och användarstatistik. Cookies kan kopplas till datoridentitet, inte enskild individ.