Unga startar eget som drogförsäljare

Ökad efterfrågan på droger har skapat marknader som etablerade langare inte hinner tillgodose. Unga lycksökare startar därför eget som narkotikaförsäljare och löser ibland affärstvister med våld. ”Vi får nog vänja oss vid allt fler grova våldsbrott de närmaste åren”, skriver frilansjournalisten Jonas Hållén.

Det är en snabbt växande bransch, som lockar unga aggressiva entreprenörer med drömmar om snabb avkastning på satsat kapital. Allt som behövs är en mobil med refillkort, god lokalkännedom och vissa kontakter. En hyfsad bil är önskvärt, men inget krav. Startkapital finns tillgängligt via närmsta jourbutik eller lager.

I vissa av Stockholms förorter dyker det nu upp unga affärsmän som ser narkotika som vilken affärsverksamhet som helst. De är inte själva beroende storkonsumenter, som de traditionella gatulangarna. De tillhör inte heller någon etablerad kriminell organisation. Det är barndomskamrater som startat eget.

De gör affärer i sina hemkvarter, med vänner och bekanta. ”Starta-eget-bidraget” har de ofta skaffat genom butiksrån eller inbrott.

Bakom frilansarnas etablering döljer sig en växande efterfrågan på allt från ecstasy till cannabis, amfetamin, kokain, GHB och bensodiazepiner, typ rohypnol. De etablerade aktörerna hinner inte med att tillgodose de lokala marknaderna, därmed finns en öppning för fristående underleverantörer, enligt mina källor.

Situationen påminner en del om Los Angeles i början av 1990-talet. Den nya drogen crack (kristalliserat kokain) skapade på bara några år en epidemi av missbruk. Den snabbt ökade efterfrågan på crack gjorde att L A fick ett nytt slags ”ghettoentreprenörer”; unga kapitalister, beredda att ta stora risker och använda mycket våld.
Det utvecklades en parallellekonomi, där dessa ambitiösa unga män och kvinnor på jakt efter den amerikanska drömmen kunde göra snabba klipp, utan vare sig utbildning eller större erfarenhet.

”Ur ett rent marknadsanalytiskt perspektiv var förhållandena i de flesta svarta innerstadsområden sådana att det var helt naturligt att det skulle bildas en alternativ ekonomisk struktur”, sa J Eugene Grigsby, forskare vid UCLA-universitetet, till Los Angeles Times 1996.

Marknaden för den nya drogen förbereddes under 1970- och 1980-talen. Då flyttades eller stängdes många av södra Kaliforniens stora industrier. Tiotusentals välbetalda fabriksjobb försvann på kort tid. Under samma period skars Los Angeles sociala skyddsnät sönder av Reaganadministrationens budgetnedskärningar och lokala sparreformer.

Kvar fanns en svart och latinamerikansk underklass, där många vuxna tappat tron på framtiden. Deras barn växte upp med insikten om att de var värdelösa på arbetsmarknaden och att det var upp till dem själva att överleva.

Utvecklingen i Los Angeles och drivkrafterna bakom den är en varning för Sverige. Även om man ska akta sig för att dra alltför långtgående paralleller visar exemplet L A hur ökade sociala klyftor och en stor arbetslöshet kan leda till snabbt växande kriminalitet.

I Sverige är drogförsäljningen bara ett exempel på verksamheter som nu drar till sig unga otåliga affärsmän. Andra ägnar sig åt att stjäla och sälja dyra konsumtionsvaror, bilar eller båtar. Gemensamt för samtliga dessa branscher är att de inte följer något juridiskt system. Affärstvister måste därför ibland lösas med våld.

Den senaste tiden har medierna rapporterat om en rad brutala våldsbrott. Personligen är jag övertygad om att flera av dessa brott är en direkt effekt av den snabba tillväxten inom den kriminella delen av ekonomin.

På expansiva marknader råder ofta turbulens. Affärsmetoderna blir lätt yviga, ja, till och med brutala. Därför får vi nog vänja oss vid allt fler grova våldsbrott de närmaste åren.

Krönikan har även publicerats i tidningen Metro.

Etiketter:

Annonser