Narkotikafrågan är i fokus i denna valrörelse. Men varför bara på riksplanet? I kommunerna där det konkreta arbetet ska göras är det mest tyst. Bland annat i Karlskrona. Jag blir deprimerad, är det lika illa på andra orter, undrar i en Drugnews-krönika MaLou Lindholm, f d kommunpolitiker och EU-parlamentariker (mp), nu aktiv i Hasselarörelsen, som läst lokala valprogram i sin hemstad.
Deprimerad och desillusionerad beskådar jag högen med partiernas kommunprogram som jag hämtat i valstugorna på torget i Karlskrona och som jag nyss läst. Jag hade hoppats att partierna och politikerna hade förstått och tagit till sig alla alarmsignaler.
Nämligen att allt fler ungdomar i Blekinge testar droger och fastnar i ett missbruk. Många går en mörk framtid tillmötes, familjer får sin tillvaro sönderslagen, otryggheten breder ut sig på gator och torg, bråk och kriminalitet ökar.
Äntligen skulle vi nu inför valet få veta vad de politiska partierna i Karlskrona vill göra för att bryta utvecklingen. Vilka kreativa tankar, visioner och förslag som vuxit fram sen valet för fyra år sen. Larmrapporterna i Blekingetidningar och Radio Blekinge har duggat tätt sen förra valet. Företrädare för alla politiska partier har lagt pannan i djupa, bekymrade veck och deklarerat att läget är mycket allvarligt, att det ökande narkotikamissbruket är en politisk prioriterad fråga och att man absolut tänker bekämpa knarket.
Vi är nog därför många som idag, när vi läser partiernas politiska program är oerhört besvikna och känner oss grundlurade!
Inte ett enda parti i Karlskrona har något konkret förslag till att bekämpa knarket! Inget parti har tydligen tagit problemen på allvar och prioriterat frågan! Inget parti har tagit ett helhetsgrepp och föreslår en plan hur man ska kunna bryta utvecklingen! Inget parti har ens brytt sig om att komma med förslag till dellösningar! Tystnaden är total!
Att döma av partiprogrammen så är tydligen det ökande drogmissbruket inte något problem värt att ödsla energi och engagemang på. Uppenbarligen så struntar man fullständigt i knarket och de offer det skördar. Samtidigt kan vi i partiprogrammen läsa sida upp och sida ned att vård, skola, omsorg och barnen är de viktigaste kommunala frågorna! Men det gäller tydligen bara vissa, och tydligen inte alla de vanliga Karlskronaungdomar som riskerar att hamna i knarkträsket eller de som redan är där.
Karlskrona, och säkert många andra kommuner, bryter därmed också mot FN:s Barnkonvention (artikel 33), vilket är allvarligt. Sen flera år är Karlskrona medlem i ECAD, European Cities Against Drugs. Det är ett medlemskap som borde vara moraliskt förpliktigande, men tydligen inte upplevs så.
Om kommunens skattepengar inte skulle räcka, så finns, och har det funnits, pengar att söka från till exempel Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Alkoholkommittén och länsstyrelsen – fast det förutsätter förstås att man har idéer, vilja, ambitioner och en genomtänkt strategi!
Det är bra och viktigt att partierna på riksplanet är aktiva i narkotikafrågan. Men det är i kommunerna som besluten och det konkreta arbetet måste ske, eftersom det är där ansvaret ligger. Ett ansvar som de politiska partierna i Karlskrona tydligen inte är beredda att ta.
Är det lika illa i andra kommuner? Det är dags att gå från ord till handling!
Artikeln har även varit införd i Blekinge Läns Tidning.