Riksdagens motionstid är ett gyllene tillfälle för alla lobbyister. En av de mest penningstinna, Sprit- och Vinleverantörsföreningen (SVL) har efter motionstidens utgång också inbjudit alla riksdagens ledamöter till en sammankomst på Sergel Plaza Hotel i Stockholm. I sista stund har lobbyistmötet flyttats till december.
Den börjar med ”dryck och mingel” och fortsätter sedan med ett antal föredrag på temat alkoholpolitik.

SVL-föreningens mål är att medlemsföretagen ska tjäna så mycket pengar som möjligt på att leverera alkoholdrycker, alltså ett rent kommersiellt intresse.

För att bättre passa in i den svenska politiska miljön försöker man också ge intryck av ett alkoholpolitiskt ansvar. Kvällens övning sker i ljuset av att alkoholkonsumtionen i Sverige ökar kraftigt. Vi dricker nu mer än på 100 år. Genomsnittskonsumtionen uppgår snart till tio liter ren alkohol under ett år (per invånare över 15 år). För fem år sedan var det åtta liter. Anledning till oro finns!

SVL:s vd Bertil Swartz inleder kvällen med att tala om problemet med ökade införselkvoter.

Införselkvoter är förvisso ett problem, men Bertil Swartz själv har egentligen under snart 25 år varit ett större alkoholpolitiskt problem. Han har av kommersiella intressen engagerats för att ändra svensk alkoholpolitik. Inför EG-medlemskapet var han aktiv i Bryssel hos kommissionen för att baktala den svenska ståndpunkten.

Nu heter det att SVL ”värnar om en sund alkoholpolitik med Systembolaget i centrum”. Men inte fick Systembolaget något stöd av Swartz när monopolet hotades i förhandlingarna. Den som lyssnar på honom bör ha detta i minnet.

Tullens företrädare under kvällen, som är analyschefen Tore Rågnäs, kommer förstås att svara för en saklig tjänstemannasyn på läget och ge värdefulla kunskaper.
Robert Gidehag företräder Handelns utredningsinstitut, HUI, finansierat av de affärskedjor som hoppas på ökade vinster om de finge sälja alkoholdryckerna i stället för Systembolaget. Robert Gidehags mest uppmärksammade bidrag på alkoholpolitikens område är att han tillsammans med en ”vetenskaplig” kollega påstått att lägre spritskatter skulle leda till minskad konsumtion!

Ekonomisk teori och studier av spritens priselasticitet talar ett helt annat språk. Under det senaste årtiondet har det reala priset på alkoholdrycker sjunkit med cirka 20 procent. Samtidigt har konsumtionen ökat kraftigt. Det beskriver nog bättre förhållandet mellan pris och konsumtion.
Pol mag Bengt Ekdahl har ibland haft intressanta studier om olika konsumentgrupper, men vetenskaplig relevans har varit svår att spåra.

Kvällen avslutas av Kjell Olof Feldt, sedan flera år ordförande i SVL, som talar om framtidsvisioner inom alkoholpolitiken. Redan som finansminister frigjorde han Vin- och Spritaktiebolaget från allt alkoholpolitiskt ansvar. Det svenska detaljhandelsmonopolet ville han avskaffa.

Vi underskattar på intet sätt våra riksdagskollegors förmåga att sortera bland argumenten. Vi vill ändå berätta att det var SVL som under flera år lyckades få genomslag för uppfattningen att svartspriten skulle vara Sveriges stora alkoholpolitiska problem.

SVL har sedan sin tillkomst verkat för sänkta alkoholskatter – d v s ökad konsumtion – och att Sverige behöver mer alkoholreklam.
Svenska folkets konsumtion av alkohol ökar nu månad för månad. Redan nu dör varje år omkring 50 ungdomar av alkoholförgiftning. Lika många vuxna får sätta livet till av samma skäl. Alkoholskadornas totala omfattning är mångdubbelt värre socialt och medicinskt sett.
Alkoholproblemet är vår tids största olösta sociala fråga, sade statsminister Tage Erlander. Han har fortfarande rätt. Detta är inte bara ett svartspritproblem.

Den totala konsumtionen måste pressas tillbaka om skadorna ska minska. Det klarar inte en profithungrig bransch! Vi måste alla ta ansvar, både individuellt och tillsammans, i folkrörelser och genom politiska beslut.

Fotnot: Artikeln publiceras även i Svenska Dagbladet.