Det här var inte vad vi behövde i tider då svenskarna dricker mer alkohol än på hundra år. Det skriver bl a Peter Allebeck, professor i socialmedicin, Fredrik Spak, medicine doktor, Jörgen Engel, professor i farmakologi, Tom Leissner, docent i socialt arbete – alla verksamma vid Göteborgs universitet – samt Sören Eriksson, länsnykterhetskonsulent, och Rune Thorén, f d riksdagsledamot. Alla med i Alkoholpolitiskt Forum Väst.
Den 5 februari kom det sedan länge väntade domstolsutslaget i frågan om tidskriften Gourmets annonser om vin var oförenliga med EU-lagstiftningen eller inte.
Marknadsdomstolen fann i likhet med tingsrätten att förbudet mot alkoholreklam måste betecknas som alltför långtgående och därmed oproportionellt i EG-rättslig mening. Tingsrättens dom fastställdes.
Vad blir då effekterna av Marknadsdomstolens utslag? Svaret torde vara att det beror på. Det är nu inte fritt fram för alkoholreklam i tryckta media. I flertalet länder är marknadsföring av alkohol på något sätt reglerad, och Marknadsdomstolens utslag måste vara en maning till politiker och lagstiftare att noga fundera och snarast komma med tydligare regler för hur alkohol får marknadsföras.
Vi får inte lägga oss platt och sucka över EU:s regelverk som bara fortsätter att ödelägga vår alkoholpolitik. Tvärtom måste vi nu noggrannare arbeta med de instrument vi har på nationell nivå och även arbeta aktivt inom EU för att få till stånd gemensamma regler.
Vi som arbetat med forskning och folkbildning kring alkoholpolitik och alkoholförebyggande verksamhet vet att erfarenhet talar för att ökad reklam innebär ökad alkoholkonsumtion generellt. Om det inte vore så skulle alkoholindustrin inte lägga ner så mycket resurser och så mycket lobbyverksamhet för att luckra upp vårt regelverk. All erfarenhet talar också för att ökad konsumtion generellt i samhället leder till fler skadeverkningar.
De internationella erfarenheterna visar att alkoholindustrins moral när det gäller att följa gällande regler och lagstiftning ofta är uppseendeväckande låg. Huvudmålgruppen för alkoholindustrins marknadsföring är ungdomar i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet. Det handlar som inom många andra områden om att så tidigt som möjligt rekrytera framtida konsumenter.
De etiska regler som fastställts av alkoholindustrin när det gäller marknadsföring av alkohol har i praktiken visat sig mer eller mindre verkningslösa.
Här är några exempel på formuleringar som ofta återkommer i alkoholindustrins frivilliga överenskommelser när det gäller viljan att reglera marknadsföringen av alkoholprodukter:
· Marknadsföring av alkohol får inte rikta sig till barn eller ungdomar.
· Marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker får inte förknippas med idrott.
· Marknadsföringen får inte ge intryck av att alkohol är nyttigt för hälsan.
· Marknadsföringen får inte ge intryck av att alkoholkonsumtion kan leda till ekonomisk, mental, fysisk eller sexuell framgång.
Formuleringarna varierar mellan olika länder, men viljeinriktningen är i allmänhet den samma. Tyvärr blir det allt som oftast läpparnas bekännelser.
Carlsbergs marknadsföring av sina produkter inom fotbollsvärlden är bara ett i raden av exempel. Det senaste sponsoravtalet mellan Carlsberg och fotbollsklubben Köpenhamns FC ger den danska klubben 15 miljoner per år. Vad Liverpool FC får är okänt, men att marknadsföringen av Carlsbergs öl har lyckats är tydligt.
”Mamma, här är Liverpool-drikken”, utropar ett litet barn glatt i en dansk annons samtidigt som han lyfter ett flak med Carlsbergs öl mot skyn. Listan är lång på exempel där producenter, restauranger, distributörer och detaljhandeln bryter mot reglerna.
Det av staten ägda bolaget Vin & Sprit har ju med sina marknadsföringsmetoder av Absolut Vodka i bland annat USA gett den dåliga moralen ett ansikte i detta sammanhang. Det finns tyvärr ingen anledning hoppas på högre moral bara för att reklamen vänder sig till en svensk publik.
Det här var inte vad vi behövde i tider då svenskarna dricker mer alkohol än på hundra år. Och då personalen inom sjukvården, missbruksvården och socialtjänsten redan knäar tyngda av alkoholens avigsidor.
Trots motgångarna kan vi inte luta oss tillbaka och acceptera vad som nu händer med den svenska alkoholpolitiken. Nu gäller det att snabbt formulera tydliga regler för vad som gäller vid marknadsföring av alkoholprodukter. Överträdelser av reglerna måste resultera i kännbara viten och inte som i många andra länder endast i en verbal näsknäpp.
Lika viktigt är också att vi från svenskt håll omgående sätter press på EU för att få till stånd gemensamma regler för marknadsföring av alkohol på samma sätt som för tobaksprodukter.