"Trippen – om droger som korskopplar hjärnan" (FMN, Mediahuset m fl) är rikt illustrerad och utgår bland annat från vad drogexperimenterande ungdomar själva berättat om ”trippar och medvetandeexpansion”. Författaren konfronterar en gängse drogsyn vilket också han tror ligger bakom att regeringens samordningsgrupp Mobilisering mot narkotika inte ville stödja projektet.

"Jag vill uppmärksamma på förbisedda drogeffekter i debatten. Diskutera psykedeliska drogers roll i en förändrad ungdomskultur – bakom nyandlighet och miljöengagemang, aggressiv anarkistisk revolt och samhällsförakt, och växande intresse för exempelvis Satan", säger Allan Rubin till Drugnews.

Han tror också att en del av ett ökande till synes oförklarligt våld kan vara drogutlöst och härledas till personlighetsförändringar hos missbrukare.
"De klassiska hippiepreparaten kan vara långt mer skadebringande än vad vi insett", säger han.

Flera års drogforskning har mycket handlat om kemi och substansernas rus- och skadeeffekter. Mindre om vad hallucinogena upplevelser kan leda till och påverka personlighet och ungdomskultur.
Rubin vänder sig med skriften särskilt till vuxenvärlden – exempelvis föräldrar, skolpersonal och beslutsfattare.

Arkitekten Allan Rubin har i många år debatterat och hållit föredrag om drogproblem, psykedeliska droger och deras eventuella samband med meningslöst våld och ungas ökade fascination för sekter, magi och shamaniska synsätt. Han har tidigare skrivit böckerna "Inget är som drogen" (Liber 1982) och "Hasch – himmel och helvete" (Sober, 1986).

Föräldraföreningen mot narkotika i Stockholm tog initiativ till att han borde samla tankarna i en kortfattad skrift.
"Han förklarar samband som vi ofta möter – ungdomar som fastnat i missbruk, sekter och depressioner. De försvarar sig med att de använder naturliga, ofarliga substanser som cannabis och svampar. Vår erfarenhet är tvärtom att de drogerna är bland de farligaste", säger Gunvor Harjo, rådgivare och kanslichef på FMN i Stockholm.

DrugNews publicerar utdrag ur Allan Rubins Trippen – om droger som korskopplar hjärnan, i högerspalt symboler ur skriften:
MED DROGEN I MISÄREN
”H ar dagens legaliseringsförespråkare missbedömt cannabisdrogens skadebild – då kan priset bli högt om vi följer deras råd. Och i första hand lär det bli våra unga som då får betala. Detta i form av allt fler tragedier där allt fler impulsstyrt misshandlar och dödar varandra av skäl som ingen förstår.

Idag ser vi allt mindre av hippies och Peace and Love. Nu är det i stället de våldsdrivna gängen som väcker undran. Och svartklädda ungdomar som smyckar sig med nitar och satanskors. Ger hippiedrogerna i dagsläget sådana konsekvenser – nu när det inte längre mest är överprivilegierade studenter vid college och universitet som ”tänder på”?
För idag nyttjas hippiepreparaten också i hårda förortsmiljöer där många tonåringar är utsatta för alla tänkbara problem – i familj, skola, samhälle. Här präglas tillvaron av gängmotsättningar. Och här får man slåss för att vinna respekt. Inte sällan även fysikt.

Här har de unga inte heller lärt om sinneslägets betydelse för trippens utfall – så många ”tänder på” oavsett situationen. Även i kombination med våldsvideo och ”Death Metal”. Rimligtvis borde detta ge ökad risk för att trippar ska gå ”snett” och utlösa demoniska hallucinatoriska ”uppenbarelser” – med möjlig aggressionshöjande efterverkan.
Uppgraderas därmed dessa redan tidigare stökiga grabbar till värstingar och huliganer – till sentida stamkrigare som likt bärsärkar slåss för laget, för gänget och för blod och revir – och detta även som nyktra? Och blir ont värre av att många här röker frekvent och därför stadigvarande bär på cannabisrester i hjärnan? Alltså också mellan drogintagen. Blir dessa kämpar därmed extra labila? Och löper de risk att förvandlas till veritabla våldsmaskiner om de adderar med annat preparat som kan vara aggressionshöjande i sig?

Undan för undan ser vi nu allt fler svårförklarade våldsbrott där haschrökare – nyktra, påtända eller för stunden berusade av annat – plötsligt går till attack med påkar, knivar eller skjutvapen – vid besvikelse över ett domslut, efter provokation i en krogkö eller vid konflikt av vad slag det vara må. Rått och skoningslöst. Som på ryggmärgsreflex. Inte sällan med dödliga följder. Men fortfarande har ingen instans granskat drogens möjliga roll bakom detta.
Lika fullt – eller just därför – låter nu allt fler politiker, Europa runt, sig övertygas av drogliberalers påstående att ”kriget” mot cannabis idag skulle vålla större samhällsskador än drogen i sig. Detta i tron att cannabis är en ”fredsdrog”. Enbart och i alla lägen.