Europa har den högsta alkoholkonsumtionen i världen och är därmed en stor riskfaktor för sjuklighet och dödlighet. Något som ska diskuteras på WHO-mötet i veckan utanför Sigtuna som Folkhälsoinstitutet och Socialdepartementet är värdar för.

Dit väntas förhandlare på tjänstemannanivå från ett 50-tal länder i Europa och Centralasien – däribland “nya“ länder som Tajikistan, Azerbajdzjan, Kazakstan, Moldavien, Uzbekistan. Den nuvarande handlingsplanen om alkohol ska utvärderas och en ny femårsplan ska utarbetas för åren 2006-2010.

Alkoholkonsumtionen i Norden har ökat dramatiskt efter EU-inträdet, likaså i Ryssland och Baltikum. Men situationen är inte entydigt negativ i regionen, i Sydeuropa minskar vindrickandet och medvetenheten om alkoholproblem ökar. Forskningsenheten SoRad på Stockholms universitet håller tillsammans med WHO på att ta fram data för att beräkna alkoholkonsumtionens samhällskostnad för hela Europa.

-Det pågår en dragkamp mellan synen på alkohol som ett hälsohot eller som vanlig handelsvara. Det är viktigt att försöka få länder och internationella organ att samlas kring effektiva policys där alkohol med hälsoargumentet undantas, på samma sätt som tobak numer, för att begränsa skadorna, säger Sven Andreasson, docent i drogfrågor på Folkhälsoinstitutet.

En svensk linje är att inom EU försöka verka för lägre införselkvoter, högre minimiskatter och att behålla detaljhandelsmonopolet. Men om det är lättare att enas kring sådana ståndpunkter i WHO, som har hälsa som uppdrag, återstår att se.

Något som talar för är ny alkoholforskning pekar på att styrning av pris (exempelvis genom skatter) och tillgänglighet (öppettider, särskilda butiker) är effektiva metoder att styra konsumtion och därmed skadeutveckling, enligt Andreasson.

En ny europeisk handlingsplan för alkohol väntas att antas av WHO medlemsländer först i september. Hur långt mötet i veckan hunnit med det ska redovisas vid en presskonferens på fredag.