Så har det då hänt. Det som vi befarat länge blev verklighet i riksdagen häromdagen. Det som vi inte kunde förstå när det låg som förslag, ska onsdagens beslut nu tvinga oss att förstå.

Jag menar förstås beslutet om att dela ut fria sprutor till injicerande narkomaner. Hur kan någon med bara den minsta kunskap i frågan föreslå något så galet och sedan få med sig så många människor att ett sådant beslut kan tas? Den s k folkvalda majoriteten har bestämt att så ska det bli. Jag undrar bara om det verkligen var folkets röst som hördes.

• Man säger att rena sprutor räddar liv.
Det finns inga vetenskapliga bevis för att så är fallet. Gamla missbrukare berättar att det inte hjälper med rena sprutor gratis utdelade då man i alla fall delar drogen med andra narkomaner. Och att det räcker med att en har en ”smittad” spruta och de andra har rena sådana så kan smittan vara ett faktum.

• Man säger att man gör det för att komma i kontakt med missbrukarna. Missbrukare är precis som alla vi andra rädda om sin hälsa och kommer gärna till mottagningar för att bli omplåstrade, söka gynekologhjälp eller för att få tandvård. Man kan alltså mycket väl komma i kontakt med missbrukare utan att dela ut sprutor till dem.

• Man säger att man lättare kan få missbrukarna till behandling.
Det finns ingen statistik från Malmö/Lund, som haft sprututdelning i 20 år snart, som visar på detta.

Våra barn behöver inga fria sprutor, de behöver vård och behandling så de blir drogfria igen. Våra barn begår en kriminell handling när de knarkar, men de blir ännu mer kriminella när de också bryter mot lagen från 1988 som säger att all icke medicinsk befattning med narkotika är olaglig. Ska man ändra och anpassa den lagen nu till nya förhållanden?

Så mycket pengar detta förslag har kostat och så mycket mera det kommer att kosta om/när det dras i gång. Personal, lokaler, löner, sprutor är väl bara några utgifter för projektet. Lägg alla dessa pengar på vård och behandling i stället så vi får tillbaka våra barn till ett värdigt liv igen.