Så har då det hänt som många av oss varnade för inför EU-omröstningen 1994. EU:s jurister har på rent formella grunder beslutat att Sverige inte får hindra privat import av alkohol, t.ex. via Internet.

Avgörandet kan bli förödande för alkoholpolitiken och folkhälsan i vårt land. Vi har i mer än 50 år använt Systembolagsmonopol och alkoholskatter som primära instrument för att hålla nere alkoholkonsumtionen och därmed skydda folkhälsan. I EU styrs däremot alkoholpolitiken av handelspolitiken.

Brådskan att gå med i EU 1995 ledde under dåligt skötta förhandlingar till en utförsäljning av mycket av det som byggt upp det svenska välfärdssamhället, inte minst inom alkoholpolitiken.

Nu måste vi fråga oss – särskilt som EU nu ligger i slutfasen för en ny konstitution – vilka andra svenska institutioner, traditioner och undantag som är i fara. Till skillnad från Danmark och Storbritannien har vi till exempel ingen uttrycklig reservation mot att gå med i EU. Hur det ska gå med de fackliga rättigheterna vet vi inte.

Särskilt allvarligt är att beslutet om nätspriten visar att det är juristerna som styr i EU. Politiska beslut för att skydda exempelvis folkhälsan som inte skrivs in i detaljerade paragrafer saknar värde när de ställs mot starka kommersiella intressen.

Visste de svenska förhandlarna detta före EU-omröstningen?

• Fotnot: Hela EU-domen i målet C-170/04 Rosengren m.fl.