STOCKHOLM Efter att nedskärningsförslaget inom tullverket avstyrts är facket på offensiven. “Vi efterlyser flexiblare arbetssätt, samarbete och gemensam grundutbildning med andra brottsbekämpande myndigheter för att blir effektivare“, säger Björn Hartvigsson, ordförande i Tullkust, till Drugnews.
– Vi i facket vill mer än ledningen ha fler arbetsuppgifter och utveckla tullverket, säger Hartvigsson.
Nykterhetskontroller i hamnarna får tullen göra från i somras, men facket vill ännu mer modernisera tullverket. Bland annat ha en yrkeskår med spetskompetens, med fler befogenheter, kunna bekämpa människohandel och göra kontroller över hela landet. Dessutom utvidga samarbete lokalt både med polis och kustbevakning och kollegor runt Östersjön.
I torsdags hade tullfacket bjudit in verksledning och politiker till en debatt om tullens framtid. Bakgrunden var det drastiska förslaget i vintras från en arbetsgrupp inom tulledningen, “kostymgruppen“.
För att spara in en halv miljard kronor och slimma organisationen föreslogs tolv tullstationer stängas och personalstyrkan minskas med nära 300 personer, särskilt inom smuggelbekämpningen. Samtidigt spåddes tullen enligt en teoretisk modell med ökad träffsäkerhet ändå kunna öka beslag och effektivitet.
Politiker och allmänhet reagerade mot förslaget och att flera hamnar, flygplatser och Norrland norr om Gävle helt skulle lämnas utan fast bevakning mot narkotikasmuggling och annat. Tullfacket väckte misstroendeförklaring mot två personer i tulledningen, inklusive generaldirektör Karin Starrin.
Regeringen tvingades efter kritikstormen gå in med 50 miljoner kronor extra till tullverket vilket gjorde att nedskärningsförslaget drogs tillbaka, åtminstone tillfälligt. Missnöjet finns dock kvar bland tullpersonal. 170 man har nappat på ett erbjudande om förtida pension och arbetsklimatet är inte på topp.
För att återta initiativet och visa på tullens “osynliga lönsamhet“ anlitade facket en nationalekonom. Att man drar in uppåt 60 miljarder kronor i moms och andra avgifter i uppbörd är känt, men mindre vilken samhällsnytta som smuggelbekämpning leder till.
Ekonomen Ingvar Nilsson, som medverkade i mötet på Myntkabinettet intill Slottsbacken i Stockholm, redovisade sina uträkningar. Bara genom tullbeslagen av heroin och amfetamin undviks samhällskostnader på 2,7 miljarder kronor årligen – stölder, skador, vårdkostnader och många andra parametrar.
– Ett mer socioekonomiskt tänkande vore önskvärt. Varje minskad krona på tullens brottsbekämpning skulle omvänt leda till en ökad samhällskostnad på 5 kronor, och särskilt drabba rättsväsendet och allmänheten till följd av ökad brottslighet förknippad med narkotikamissbruk, sade Ingvar Nilsson (bild).
Och då har han räknat försiktigt, och alltså bara på två drogpreparat, underströk han.
Till mötet om tullverkets framtid hade generaldirektör Starrin anmält förhinder och istället skickat chefen för brottsbekämpningen, Lennart Nilsson, som stått bakom det kontroversiella förslaget. Han försökte tålmodigt förklara hur det borde gå att öka träffprocenten från dagens cirka 7,2 procent av 80000 kontroller och mer ägna kraft åt organiserade ligor.
• Drugnews: Men hur skulle ni kunna fånga in fler fula fiskar och mer droger med glesare nät?
– Det handlar om att arbeta mer med underrättelseinformation, profiler och tips. Mindre störa resandeflödet och bättre kontrollera godstrafiken där jag tror att huvuddelen av smugglingen sker, svarade Lennart Nilsson (bild).
Mindre allmän trålning och mer kräftburar där de förmodade stimmen finns alltså.
Han anser att mycket måste göras för att effektivisera tullverksamheten och göra fler stor beslag, utan att störa transportflödet och reta EU. Han håller med om att en tulltjänsteman vid gränsen kan ha en förebyggande effekt, men tycker inte att det är tullens främsta uppgift.
Nu slipper dock Lennart Nilsson verkställa de drastiska nedskärningarna efter resurstillskottet, utan talar istället om behov att nyrekrytera på grund av stora pensionsavgångar de närmaste åren. Och för att klara regeringens nya uppdrag att utföra punktskattekontroll av import av alkohol äskade tullverket förra veckan dessutom medel för extrapersonal.
Lennart Nilsson fick också att lämna en “önskelista“ till närvarande riksdagspolitiker, och nämnde bl a behov av utökade befogenheter för identitetskontroll vid gränsen av resenärer och att få föra registeruppgifter över dessa.
En översyn av tullens och polisens datalagar pågår, berättade riksdagsman Anders Hansson (m), (den känsliga FRA-debatten nämndes inte alls). Riksdagspolitikerna visade förvånansvärd enighet över blockgränserna om att tullen behövs. Lars Johansson (s) väckte förslag om en gemensam hearing i riksdagen med tull och polis för att belysa framtida uppgifter och effektivisera brottsbekämpning. Vilket fick stort gehör.
Däremot var man oklara om huruvida de extra 50 miljonerna i våras skulle ses som tillfälligt anslag eller ingå i tullens rambudget även framledes. Och Gunnar Andrén (fp) tyckte att utredningsarbetet ibland tar för lång tid när både tull och polis är inblandade.
Björn Fries, tidigare nationell narkotikasamordnare, numer chef för preventionsverksamheten Precens i Stockholm, deltog också i debatten och sade att han tillhör “tullens fanclub“. Men har funderat om samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter kunde utvecklas, kanske även under gemensam hatt.
Idag sorterar tullverket under finansen, polisen under justitiedepartementet och kustbevakningen under försvaret. Ibland kan revirkonflikter uppstå om resurser. Något som pekar på behov av mer samverkan, det talas även ibland om att bilda en enda brottsbekämpande myndighet.
– Lokalt fungerar det ofta smidigt, exempelvis mellan polis och tull, men utvidgat samarbete är nödvändigt. Jag vill idag inte föreslå en sådan hopslagning, även om det kanske vore lättare att förhandla med en generaldirektör än flera, säger Tullkusts Björn Hartvigsson (bild) som själv har en bakgrund inom kustbevakningen.
Däremot vill facket ha en ökad gemensam grundutbildning på högskolenivå för blivande tullpersonal, poliser och kustbevakare, exempelvis i rättskunskap och befogenheter, innan man specialiserar sig.
Hartvigsson var efteråt nöjd med debatten, särskilt förslaget om en hearing i riksdagen om brottsbekämpningens framtid.
• Fotnot: Tullverket har omkring 2200 anställda, varav 1100 i brottsbekämpningen. Kustbevakningen har cirka 750 anställda, varav 450 i sjötjänst, och polisen 24 600 anställda, varav 17 400 poliser.