Ersätt harm reduction med harm prevention

Stå emot försöken att föra in begreppet “harm reduction“ i slutdeklarationen vid FN-mötet om narkotika. Det skulle öppna för andra mål än att bekämpa knarket, skriver Per Johansson, generalsekretare i RNS. Han anser “harm prevention“ är mer proaktivt.

Organisationer och personer som vill göra det lättare för folk att använda narkotika laddar just nu allt vad de orkar för att få två ord inskrivna i slutdokumentet från den stora FN-konferens som äger rum i Wien med början 11 mars. De två ord det handlar om är “harm reduction“.

Ett begrepp som inte har någon entydig definition, men som lite förenklat blivit synonymt med en narkotikapolitik där man inte strävar mot frihet från narkotika, utan en som präglas av “det här får vi lära oss att leva med“, som Norges hälsominister Bjarne Hansen sade på en konferens i Oslo nyligen.

Grundtanken är att det inte går att göra så mycket åt att folk missbrukar narkotika utan det gäller att se till att minimera skadorna från missbruket.

Det mest anmärkningsvärda försöket att påverka slutresultatet av FN-konferensen är ett brev från en FN-myndighet. Brevet är skrivet av Michel Sidibé som är executive director på UNAIDS, FN:s kontor för aidsbekämpning, och adresserat till ambassadör Selma Ashipala-Musavyi. Hon är Namibias representant mot FN-systemet i Wien och just nu ordförande i Commission on Narcotic Drugs, CND, som arrangerar mötet i Wien.

Sidibés brev är fullt av artighetsfraser och formulerat som att han erbjuder sin hjälp till CND med att bistå med råd och dåd om hur harm reduction ska bli en del av narkotikapolitiken i världen. Det är mycket svagt specificerat vad som menas med harm reduction. De två konkreta exempel som ges i brevet är “peer outreach to injecting drug users“ (vad tusan det nu är för något) och sprutbyte.

Poängen med den här kampanjen för att få in orden “harm reduction“ i ett slutdokument i Wien är att kampanjmakarna ser framför sig att det ska leda till ett skifte i målsättning inom narkotikapolitiken. Vilket jag tror är en riktig bedömning.

Idag är det hela rätt enkelt. I FN:s narkotikakonventioner konstaterar man att icke-medicinskt missbruk av narkotika är ett problem och det förbinder sig länderna att bekämpa. Man lovar varann att se till att narkotika är förbjudet för annat än medicinsk och vetenskaplig användning.

Den knarkliberala lobbyn hoppas på att om man för in begreppet “harm reduction“ i skrivningarna så ska det öppnas en andra väg. En väg där själva knarkbekämpningen kan ställas mot ansträngningar att minska skadorna av knark. Och på sikt ska denna ambition förhoppningsvis bli en starkare kraft än ambitionen att minska missbruket som sådant. Vi lägger oss inte i om folk knarkar, men vi kan hjälpa dem att göra det på ett sätt som är mindre skadligt. Ungefär.

I dagsläget spelar det ingen roll vad “harm reduction“ faktiskt betyder. Det viktiga är att få in orden i texten för att senare fylla begreppet med det innehåll man vill och som med 100-procentig säkerhet kommer att stå i motsats till idén om frihet från narkotikamissbruk.

Sverige har en särskilt stark position att agera i Wien och markera mot att “harm reduction“ skrivs in i dokumenten från mötet. Vår situation är signifikant mycket bättre än den i jämförbara länder trots att knarkproblemet i Sverige är bland det äldsta i Europa. Det är av mycket stor vikt att Sverige markerar dels mot andra länder i EU, dels mot andra länder i världen att vi inte är beredda att sluta bekämpa missbruket av narkotika och att det i sig är den viktigaste skadebekämpande insatsen i sammanhanget.

Jag tycker att det skulle vara bra att börja använda begreppet “harm prevention“. Inte för att det behöver skrivas in någonstans, men det är ett bra begrepp som till fullo kan ersätta “harm reduction“.

Prevention i klassisk bemärkelse innefattar primär, sekundär och tertiär prevention. Det sistnämnda kan till exempel handla om metadon för heroinister, för att få bort dem från gatan där de kanske säljer knark och sprider sjukdomar via sprutor.

I begreppet prevention finns också med insatser mot att ungdomar börjar med knark, exempelvis drogtester i skolan. Harm prevention är proaktivt. Harm reduction är reaktivt.

Jag skulle bli mycket glad om folkhälsominister Maria Larsson gjorde en markering om detta i Wien. Att Sverige inte gillar idén om harm reduction utan vill satsa på harm prevention istället.

Etiketter:

Annonser