Tidningen som Klara läser i väntrummet på socialkontoret skriver om EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V) som är upprörd över de höga ersättningar EU-parlamentariker får utan att behöva lämna in kvitton. Gunnar Hökmark (M) tänker behålla sina pengar medan Svensson skänker bort sina pengar.

Klara får via tidningen nu också en förklaring till att torget i centrum ser ut som en byggarbetsplats. Det visar sig att man ska göra en estetisk utsmyckning av denna under sommaren för nära 30 miljoner kronor.

Hon blir inte nämnvärt påverkad av detta. Hon tänker mer på hur hon ska komma bort från staden och sitt beroende av heroin och att hon snart inte längre kan dölja att hon är gravid.

I samma väntrum sitter Nils-Arne, en 53- årig svetsare som nu är permitterad och darrar. Det är två dagar sedan han drack. Familjen och Företagshälsovården har tvingat honom att söka hjälp för sitt drickande och han förstår inte deras krav. Om dom däremot kunde förstå hur det är att bli permitterad efter så många år på företaget. Han, en duktig yrkesman, skäms över att behöva sitta på ett socialkontor.

Nils-Arnes hustru har fått nog. Hon har växt upp med en pappa som var alkoholiserad och hon tycker att Nils-Arne börjar visa upp samma tendenser.

Deras yngsta pojke tar upp det mesta av hennes tankeverksamhet. Han sitter bara framför datorn och spelar spel. Han skolkar och vägrar nu äta med familjen. Att BUP nu läggs ner spelar ingen som helst roll. Dom har inte gjort något under de år som hustrun försökt få deras hjälp mer än hänvisat till kommunen.

Detta är samma vecka som regeringens missbruksutredare levererar en svidande kritik mot vården, och får Socialstyrelsens medhåll. Det är då Expressen kallar folkhälsoministern för Trix Maria. Det är denna vecka som ännu en av de stora bankerna säger att de inte är i behov av miljarder i krispaket från staten.
“Det skulle framstå som att vi är utan muskler“, säger bankdirektören. Det är veckan då Svea hovrätt friar Skandias förre finanschef från misstankarna om grovt skattebrott.

Socialsekreteraren som följt Klara sedan 90-talet vet hur man håller tyst inför politikernas direktiv. Man stänger av. Men både hon och Klara vet att hon behöver akut hjälp för sitt beroende och diagnosen borderline. Men hon har bollats mellan psykiatrin och socialtjänsten i alla år. Socialsekreteraren vet att hemmaplanslösningen inte räcker till för Klara, men hon har att förhålla sig till detta. Direktivet är att budget ska hållas och tackar klienten nej till kommunens öppenvård enligt den evidensbaserade tolvstegsmodellen så avslutas ärendet.

Samtidigt är kritiken hätsk från vissa brukarorganisationer över tolvstegsmodellens dominerande ställning. Från de privata behandlingshemmen är det bara tyst.

De öppnar inte munnen utan att det uppfattas som att de talar i egen sak, tror de. De lider också av Josefsson-syndromet efter den senaste tidens uppmärksammade tragiska händelser.

Däremot lever den skattefinansierade intresseorganisationen SKL, Sveriges Kommuner och Landstings, ordförande Knape en mycket ljusare tillvaro. Han svarar missbruksutredaren med att intresset aldrig varit större för området. Han lyfter fram deras orienteringskurser som något alldeles förträffligt. Ledarskribenten för DN ställer prioriteringsfrågan på sin spets genom att ställa grupperna barn och missbrukare mot varandra och anser att den kommunala självstyrelsen är det viktigaste att försvara.

Klara går över torget efter att ha lyckats ännu en tid att förhala beslutet om att ta emot kommunens öppenvårdsinsats. Graviditeten togs inte heller upp denna gång. Klara lider i sitt inre och vet inte vad hon ska ta sig till. Hon distraheras något och stannar upp och tittar förundrat på skocken av studenter från Konstfack som i stilenlig självupptagenhet dirigerar en inhyrd lastbil fram och tillbaka över torget. De kommer inte överens om var de stora stenarna för utsmyckningen ska placeras på torget. Chauffören i lastbilen gläds över att hans firma nu får in mer pengar än beräknat.

Nils-Arne, som lider av ångest, tycker bara att cirkusen som pågår på torget är mycket besvärande. Vad han däremot är nöjd med är att kommunen inget kan göra för honom efter att han sagt att han inte alls har något problem. D.v.s. han tackade nej till erbjudandet om öppenvård.

Möjligen har du ett riskbruk, sa socialsekreteraren, och det tog han som intäkt för att han inte har ett existerande problem. Detta firas lämpligast med några öl tänkte Nils-Arne och släntrade in på bolaget.

På söndag ska Nils-Arne rösta på moderaternas frontfigur till EU-parlamentet för att slöseriet med skattepengar till meningslösa samtal på en socialtjänst bör läggas på jobbpolitik istället.