Rapporten summerar utvecklingen av förebyggande arbete mot problem med alkohol, narkotika, tobak och doping (ANTD) under 2008.

Utvärderade metoder används mer. Föräldraprogram enligt Örebromodellen (enas om gemensamma regler för sina barn) används i två av tre kommuner. Nära 70 procent arbetar med Ansvarsfull alkoholservering för att minska våld och överservering på krogar.

Nära tre av fyra kommuner genomförde ifjol insatser mot langning. Kronobergsmodellen sprid – polis, socialtjänst och andra lokalt samarbetar med nolltolerans mot langning. Langare grips, ungdomar tvingas hälla ut alkohol och föräldrar kontaktas.

– Men ännu mer tyngd bör läggas mot tillgänglighet. Det mesta av kommunernas insatser handlar fortfarande mest om information och opinionsbildning kring ANTD-frågor, metoder som sällan förändrar beteenden, säger enhetschef Nils Stenström på Folkhälsoinstitutet till Drugnews.

Drogsamordnare finns idag i varje län och 80 procent av kommunerna (på mindre orter kanske bara en deltidstjänst). De flesta har antagit program för att förebygga alkohol- och narkotikaproblem.

– Det är en glädjande utveckling som visar att “infrastrukturen“ är på plats. Det lokala drogförebyggande arbetet har stor betydelse och ger långsiktiga förutsättningar för ett effektivt arbete, säger Nils Stenström.

Att tonåringar i enkäter uppger att fler inte alls, eller mer sällan, dricker alkohol menar han kan tolkas som att preventionsinsatser i de åldrarna har fungerat.
Men det finns även rapporter om att unga vuxna män dricker mer riskabelt, en grupp som är svårare att fånga upp.

Alliansregeringen har hittills stött preventionsarbetet. Men statsbidrag till kommunala drogsamordnare ska fasas ut och det finns oro för hur besparingar och lågkonjunktur framledes kan inverka.

• Fotnot: FHI-rapporten Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008, (pdf-fil, 192 sidor).