“Så ska nätdrogerna stoppas“

STOCKHOLM “Utmärkt sätt att stoppa nätdroger“ eller en “juridisk mardröm“. Några reaktioner på regeringens förslag att ge polis och tull möjlighet att omhänderta och förstöra ej ännu förbjudna preparat.

Folkhälsominister Maria Larsson (KD) presenterade i torsdags, som Drugnews rapporterat i förväg, lagrådsremissen om en effektivare narkotika- och dopinglagstiftning. Det är särskilt förslaget om att kunna stoppa ännu tillåtna preparat som väckt uppmärksamhet.

– Vi har sett en ökad näthandel och aggressiv marknadsföring av sådana droger mot ungdomar och lagstiftningen har släpat efter. Det tar alltför lång tid att klassificera nya droger. Vi hoppas med förslagen kunna bli mer offensiva, säger folkhälsominister Maria Larsson som tror att även andra EU-länder kan följa efter då problemen är gränsöverskridande.

Efter rapporter om missbruk och skador tar det idag lång tid att förbjuda nya droger. Under tiden hinner nätapoteken rea ut lagren. Och tillverkarna ändrar en molekyl i det gamla ämnet och det kan säljas igen under nya namn.

För att stoppa denna katt-och-råtta-lek med livsfarliga preparat, så föreslår nu regeringen att Folkhälsoinstitutet för att påskynda processen ska bli mer aktiva på nätet och köpa in misstänkta preparat för analys av innehållet. Och polis och tull ska alltså få beslagta substanser om det “finns anledning att anta“ att dessa kan missbrukas och senare kan komma att klassas. Men de nya reglerna ska inte kunna utgöra grund för husrannsakningar hos exempelvis nätföretag.

Det har varit juridiskt knepigt att snickra ihop förlaget om hur lagliga substanser ska få omhändertas och sedan förstöras. En orsak till att det dröjt så länge.

– En åklagare måste ge klartecken och det beslutet ska kunna överklagas i domstol. Det handlar inte om helt nya substanser som kan förstöras, utan poängen är att de ska inte behövas lämnas tillbaka under utredning och innan klassning träder i kraft, säger Gunnel Lindberg, överåklagare på justitiedepartementet, som medverkat i framtagandet av förslaget.

Tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson är positiv över lagförslaget.
– Utmärkt, det ger oss bättre verktyg att förhindra att nätdroger når ungdomar. Vi i tullen stöter nästan dagligen på postförsändelser med sådana beställningar, säger han till Drugnews.

Nätdroger som Flephedron och Spice250 är idag kända av myndigheterna, men svåra att stoppa. Trots uppgifter om ruseffekter och biverkningar. Med den nya lagen skulle tullen kunna beslagta och slippa lämna tillbaka preparaten i väntan på utredning och klassning, enligt Hansson.

En alternativ generisk familjeklassning av grupper av droger, som flera har efterlyst, är han mer skeptisk till.
– Det är bättre att veta exakt vilka droger som är klassade, annars blir det en bevisfråga i domstolar och kan ta lång tid och resurser, säger han.
Om förslaget går igenom vill han att polis, tull och åklagare utbildas om gemensamma arbetsrutiner för att de nya reglerna smidigt ska kunna tillämpas.

Men andra beskriver förslaget som en juridisk mardröm.
– Det är väl okey att man försöker göra något för att stoppa drogflödet på internet. Men det kommer att bli svårt att få förstöra något som inte är förbjudet. Det handlar ju i grunden om rättssäkerhet, säger kammaråklagare Gunnar Fjaestad till Drugnews.

Han har lett många förundersökningar om nätdroger. Han möter problemen med att kunna stoppa droger som väller in i landet, men vill hellre se fler patrullerande poliser på nätet.

I lagrådsremissen föreslås även att maxstraffet för dopingbrott höjs från fyra till sex år. Det finns nära samband mellan missbruk av doping och narkotika med delvis liknande skador. Och studier har konstaterat att dopinganvändning kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem och kan kopplas till aggression och våld.

Regeringen föreslår även narkotikaklassning av ämnena GBL och 1,4-butandiol, som används i tonvis i kemiindustrin, men även missbrukas i vissa ungdomsgrupper. Detta genom en lagändring för att industrin efter en ansökan ska få hantera narkotikaklassade ämnen under strikt kontroll.

Lagändringarna föreslås träda ikraft 1 december i år.
Men först ska lagrådet gå igenom regeringens förslag och se hur det överensstämmer med grundlagen. Sedan blir det riksdagen som ska ta ställning, men först efter valet då tiden har runnit iväg.

Etiketter:

Annonser