Inför en generell definition av narkotika

På nätet görs reklam för nya droger med starka narkotikaliknande effekter, men med en kemisk struktur som är utformad för att undgå narkotikaklassning. Men detta kryphål är fullt möjligt att täppa till – om den politiska viljan finns, skriver Peder Langenskiöld, Svenska Carnegie Institutet.

Regeringen har föreslagit riksdagen att göra en del justeringar av narkotikalagstiftningen (prop. 2010/11:4). I förslagen ingår dock inte att göra ett tillägg till definitionen av narkotika som skulle innebära att ett medel som har en viss verkan på hjärnan kommer att räknas som narkotika (så kallad verkansdefinition).

I stället behålls systemet med styckvis uppräkning av varje preparat på särskilda narkotikaförteckningar, idag knappt 300 substanser. Förfarandet tar tid och gör att den svenska narkotikakontrollen hela tiden släpar efter.

Idag finns på nätet reklam för ett stort antal nya droger, som har starka narkotikalika effekter men en kemisk struktur som är utformad för att undgå kontroll som narkotika eller liknande i de flesta länder.

Via internet marknadsförs “forskningskemikalier“ med en uppgiven renhetsgrad kring 99 procent i kiloförpackningar (där de rusframkallande doserna ligger i storleksordningen 10 – 100 mg). Hur många sådana substanser som finns totalt är inte känt. Men man kan i vetenskapliga översikter finna skattningar på flera tusen. En rad ämnen ur ovanstående grupper kommer sannolikt aldrig att komma till användning som rusmedel, på grund av obehagliga biverkningar. Kvar blir dock tillräckligt många för att tillflödet skall riskera att helt försätta narkotikakontrollen ur spel.

Kryphålen är väl kända av tillverkare, importörer och missbrukare. På internet förs även diskussioner om nya droger som ej kan upptäckas inom vanliga system för drogtestning.

För narkotikapolisen och tullen är det utmanande att behöva lämna tillbaka partier med droger som har tydliga rus- och gifteffekter bara för att de inte står under formell narkotikakontroll. De föreslagna befogenheterna för åklagare att beslagta och förstöra vissa hälsofarliga missbrukssubstanser kommer inte att räcka till för ett effektivt stopp på inflödet av nya droger.

Statens folkhälsoinstitut påstår sig ha ett stort antal preparat “i pipeline“ för eventuell narkotikaklassning. Med tanke på FHI:s utredningskapacitet torde det ta lång tid innan man tröskat sig igenom hela det drogutbud som narkotikapolisen möter vid internetspaning.

Frågan om en verkansbaserad narkotikadefinition (eller komplettering av definitionen) har varit på tapeten i närmare 30 år. Jurister har sagt att det är en rättssäkerhetsfråga att i förväg kunna veta att ett visst ämne är narkotika. Men svensk lagstiftning använder verkansbaserade definitioner för bland annat sprängmedel, gift och skjutvapen.

Definitionen av dopningsmedel har ett moment om effekter på människokroppen (till exempel att öka frisättningen av testosteron). I dessa fall, med nog så allvarliga påföljder, har juristerna inte rest några invändningar mot verkansbaserade definitioner.

Om man inte skulle våga gå hela vägen kan man åtminstone snegla på USA, där man klassat även så kallade analoger som narkotika. Det innebär att ämnen som har samma kemiska grundstruktur som en viss typ av narkotika också är klassade som narkotika.

Den enda slutsatsen är att regeringen inte vill göra något grundläggande åt det ökande flödet av narkotikalika droger.

Hållningen att “vänta och se“ tills det finns övertydliga indikationer på missbruk leder till att ett stort antal ungdomar riskerar allvarliga förgiftningar eller i värsta fall för tidig död, eftersom en rad giftiga droger förblir okontrollerade under lång tid. Riksdagen har nu möjligheter att täppa till denna lucka.

• Fotnot: Artikeln publiceras även i Svenska Dagbladet-Brännpunkt.

Etiketter:

Annonser