Skolor utan policy för missbrukarnas barn

STOCKHOLM Endast var tredje skola har idag en handlingsplan för hur de kan identifiera barn som växer upp med missbrukande föräldrar. Skolor utan policy är sämre på att hjälpa dessa elever, visar en studie med flera hundra skolor i landet.

Studien har gjorts av Stad (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) på uppdrag av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning.

Cirka tre till fem barn i varje skolklass lever i familjer med missbruksproblem. Det påverkar skolresultat och deras psykiska och fysiska hälsa, och de har förhöjd risk att själva hamna i missbruk och andra problem.

Av de 294 skolor som besvarade enkäten, så uppgav bara 33 procent att det fanns en skriftlig handlingsplan på skolan och 37 procent hade personal som deltagit i vidareutbildning om barn i missbruksmiljö. Tre av fyra skolor rapporterade att de identifierat en eller fler elever med sådana problem.

Studien visar att en handlingsplan påverkar graden av vidareutbildning, som i sin tur påverkar möjligheten att upptäcka elever till föräldrar med alkohol-, narkotika- eller läkemedelsberoende. Att 67 procent av de tillfrågade skolorna saknar policy är forskarna kritiska till.

– Det är inte bra. Skolor har en unik roll att kunna förebygga och identifiera sådana problem, i princip alla barn går i skola. Det kan inte bara handla om kunskapsförmedling, utan även ta ett socialt ansvar, särskilt i en tid när gemensamma arenor blir färre, säger Håkan Leifman, sektionschef på Stad, till Drugnews.

Varför så få skolor har handlingsplaner och utbildar personal om barn i missbruksfamiljer vet forskarna inte, men Håkan Leifman tror inte att resurser är huvudproblemet. I studien framgår även att elever i missbruksmiljö identifieras i högre grad på grundskolor och kommunala skolor. Att färre friskolor har särskild policy tror han delvis beror på att skolorna ofta är mindre.

De flesta kommuner har idag stödgrupper för barn till missbrukare, men man når bara ett fåtal av dem (cirka 2 procent), ofta beroende på att de anses svåra att identifiera.
– Skolor som tar tag i frågan, skriver en handlingsplan och utbildar lärare hittar lättare dessa elever och kan slussa dem vidare till hjälp, exempelvis till kommunernas stödgrupper, säger Leifman.

• Skolorna måste ta större ansvar för barn i missbruksmiljöer. Det anser IOGT-NTO som tillsammans med andra organisationer driver kampanjen “Vart femte barn“ för att fokusera de uppåt 400 000 barn och unga som lever med föräldrar med ett riskbruk.

– Vi som är föräldrar måste kräva det här av våra barns skolor. Lärarna är ofta de vuxna som kommer närmast de här barnen. För att de ska få hjälp krävs det att någon vuxen ser dem, säger Anna Carlstedt, förbundsordförande för IOGT-NTO.

• Skolverket tar över ansvaret för ANDT-undervisning av elever. Skolpersonal ska fortutbildas i ett treårsprojekt och nytt lärarmaterial har nyligen tagits fram av Folkhälsoinstitutet.

• Fotnot: Studien, gjord av Tobias Elgán och Håkan Leifman på Stad, har publicerats i tidskriften Health Policy. Svenska rapporten kan ladda ner här (pdf-fil, 33 sidor).

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd
Foto: Drugnews

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Etiketter:

Annonser