Regeringens utredare Gerhard Larsson presenterade slutbetänkandet i två volymer om sammanlagt cirka 900 sidor. Det handlar om förslag för en reformerad och utvecklad missbruks- och beroendevård – cirka 70 konkreta förslag på åtta områden.

– Vi har inte världens bästa missbruksvård och problemen riskerar att öka om inget görs. Vården behöver upprustas och individens inflytande stärkas. Men mina förslag förutsätter att området prioriteras och att resurserna ökas. Det är lönsamt. Varje satsad krona bör ge tre kronor tillbaka till samhället, säger Gerhard Larsson och påminner om att missbrukets samhällskostnader idag är uppåt 150 miljarder kronor.

Han vill flytta huvudansvaret för medicinsk och psykosocial vård och behandling till landstinget, medan kommuner med olika stöd ska stärka vårdkedjan efter behandling (som Drugnews tidigare redovisat).

Några andra omstridda förslag är:
Utöka läkemedelsassisterad behandling, både vid alkohol- och narkotikaberoende, till fler personer och till fler landsting. Särskilt förskrivningen till opiatberoende (exempelvis av metadon och subutex) vill utredaren utöka från dagens cirka 35 procent till cirka 70 procent av alla över 10 000 heroinister.

– Och patienterna ska inte straffas bort från programmen som idag om de är lite stökiga, utan få mer hjälp, säger Gerhard Larsson och menar att det i flera fall kan handla om livslång behandling.

Däremot avfärdar han grannländers försök med heroinförskrivning, “i alla fall i dagsläget“.
Han vill se fler sprutbyten i landet och föreslår att landstingen själva ska kunna ansöka om att starta program, utan kommuner.

Han vill införa “vård med och utan samtycke“ istället för tvångsvård. Skrota Lagen om vård av missbrukare, LVM, och överföra den till Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.
– Beroende är en psykisk diagnos och ska behandlas som en sjukdom. Man ska inte ha två konkonkurrerande lagar som omfattar missbruk, det blir ett rättsosäkert system, säger han.

Han berättar för Drugnews att han var emot LVM redan när lagen infördes för några decennier sedan, då han ledde första narkotikautredningen. Under en kontrolldag för något år sedan var omkring 1400 personer med beroendeproblem placerade enligt LPT, jämfört med cirka 300 via LVM. För dubbeldiagnoser (med missbruk och annan psykisk ohälsa), så är LVM-vården sämre rustad att behandla, enligt utredaren.

Gerhard Larsson efterlyser pluralism och fler behandlingsmetoder. Han tycker att tolvstegs-modellen är alltför dominerande i Sverige.

• Finns det inte en risk att drogfri behandling trängs undan med dina förslag?
– Nej, drogfrihet ska alltid vara förstahandsalternativet. Men om det inte fungerar måste det finnas andra möjligheter, exempelvis ersättningsmedel med psykosocialt stöd, svarar han.

Reaktioner har redan kommit på missbruksvårdutredningen. Några anser att det är för mycket harm reduction (skadelindring), andra för lite.

Någon timme efter presskonferensen så fick Gerhard Larsson ta emot årets Brukarvänspris av Svenska Brukarföreningen. Bland annat för att med “civilkurage och stort mod“ peka på behov av lättnader i regelverk kring substitutionsbehandling och förorda sprututbyten. Föreningen anser att han i utredningen “lyssnat på och i vissa delar även tagit till sig vårt perspektiv“.

Flera reagerar mot utredningens förslag att ge landstingen ökat behandlingsansvar och kommunerna mindre.
Statens institutionsstyrelse varnar för att förslaget att skrota LVM kan leda till “ödesdigra konsekvenser för landets tyngsta missbrukare“. SiS som behandlar grava missbrukare menar att socialtjänsten har bättre kontakt med utsatta och att den närheten underlättar tidiga ingripanden.

SiS anser även att Gerhard Larssons slutsatser om tvångsvård bygger på en felsyn.
– Människor med psykiatrisk diagnos kan samtidigt ha ett missbruksproblem. Det betyder inte att de behöver tvångsvård mot missbruk. Människor som missbrukar får med tiden olika psykiska problem. Det betyder inte att problemen är av den digniteten att de måste tvångsvårdas på en psykiatrisk avdelning, säger Nils Åkesson, utvecklingsdirektör på SiS och myndighetens expert i utredningen, i en kommentar.

Företrädare för Sveriges kommuner och landsting, fackförbunden SSR och SKTF, samt klientorganisationerna Rainbow och RFHL, tycker det vore ett misstag att slå ihop LVM- och LPT-lagarna. Och om landstingen tar över ansvar för all behandling, så skulle det kunna försämra stödet för den enskilde.
“I stället för att ödsla kraft på att flytta ansvarsgränser vill vi se tydligare regler för brukarinflytande, starkare krav på samverkan och en stärkt roll för primärvården“, skriver de gemensamt på Newsmill.

Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO tycker att några av förslagen är positiva – som att lagstifta om att vården ska ställa frågor om dryckesvanor vid läkarbesök, förbättra utbildning av berörda yrkesgrupper och införa vårdgaranti.
Man är dock bekymrad över att läkemedelsassisterad behandling föreslås ska byggas ut och att landsting får huvudansvar för missbruk.
– Det är oroande om missbruk främst blir en medicinsk fråga och mindre ses som socialt problem. Kommuner har närmare kontakt och ser ofta även det sociala och familjerna runt omkring. Det finns en risk att förlora det perspektivet om sjukvården tar över, säger Peter Moilanen, verksamhetschef på IOGT-NTO, till Drugnews.

Statsrådet Maria Larsson (KD) är den som tog emot den omfattande utredningen i onsdags.
– Missbruksvården har släpat efter och ibland blivit ett Svartepetter-spel, där ingen vill ta ansvar. Det behövs rätt insats från rätt vårdgivare vid rätt tidpunkt. Jag bad utredaren om förslag för att få till en bättre beroendevård och vi har fått många. Jag är övertygad om att några borde vi kunna använda, säger hon till Drugnews.

Utredningen ska nu ut på remiss och Maria Larsson hoppas få in flera synpunkter och önskar en bred debatt. Sedan ska regeringen ta ställning till om man går vidare med förslagen till riksdagen.