En ny studie över narkotikadöden utifrån de som kommer in till Rättsmedicinalverkets sex stationer i landet är snart klar. Oberoende forskare på Karolinska institutet har sedan 1994 följt utvecklingen för Folkhälsoinstitutet.

Sedan starten har narkotikarelaterade dödsfall fördubblats med en topp 2008 på över 450 dödsfall med illegala droger och metadon i kroppen. Efter en nedgång 2009, så pekar det uppåt igen och hamnar preliminärt kring cirka 420 dödsfall.
Dödsfall med heroin i kroppen är flest (ca 125), tätt följd av amfetamin (drygt 100) och metadon (92-94) och på fjärde plats cannabis (ett 60-tal, många kopplade till våldsam död, olyckor, självmord).

Men mörkertalet är stort.
– Egentligen är narkotikarelaterade dödsfall ännu fler. Vi har inte med nya nätdroger, läkemedlet Subutex och får inte med äldre som efter långvarigt missbruk dör i följdsjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och infektioner som hepatit och hiv, säger Anna Fugelstad, psykolog och dödlighetsforskare, till Drugnews.

Även en åldersbegränsning på 60 år för dödsfall med morfin och metadon i kroppen har lagt in för att undvika att suicidfall kommer med i narkotikastatistiken.

Ett trendbrott är att andelen narkotikarelaterade dödsfall bland unga ökar. I åldersgruppen 20-29 år avlidna män hade var fjärde narkotika i kropp och i tonårsgruppen 15-19 år hade var femte narkotika kroppen förra året.
– Det är mycket oroande. Unga ska inte dö så tidigt, nu är det fler narkotikarelaterade dödsfall bland tonårskillar än de som dör i trafikolyckor, säger Anna Fugelstad.

Några andra iakttagelser av dödsfallen som fångas upp i registret är att antalet dödsfall länge legat stabilt i Stockholmsområdet kring ett 100-tal, medan de i övriga riket fördubblats sedan 1997 till över 300 fall. Den största ökningen finns i Lunds rättsmedicinska upptagningsområde som omfattar sydligaste landet.

En annan observation är att antalet döda med opiatläkemedlet metadon i kroppen ökar. Från 2006 till ifjol har antalet ökat från 29 till minst 92 dödsfall (siffran inte helt klar). Detta samtidigt som antalet dödsfall av heroin minskar något.
– Det är oroande av metadon ökar. Det reser frågor om hur programmen sköts och om läckage. Man bör se över och analysera det innan man bygger ut programmen, säger Anna Fugelstad väl medveten om hur känslig frågan är.

Kritiker menar att medikalisering av missbrukarvården är på väg att gå för långt. Men det finns andra som menar att den bör utökas ytterligare. Missbruksutredningen föreslog nyligen att läkemedelsförskrivning (ex av metadon/subutex) bör öka inom beroendevården, idag får cirka 3500 patienter metadon. Idag är tillgången på förskrivning mycket olika i olika landsting.

I en tidigare studie, som Anna Fugelstad gjort, av dödsfall med metadon tillhörde 80 procent inte programmen. En förklaring kan vara att patienter säljer vidare legala doser till andra. Doserna är ofta höga, i snitt runt 90 milligram per dygn (för en ovan kan 60 mg metadon vara dödligt). Men det kan även vara insmugglat metadon som säljs på drogmarknaden eller metadon från smärtpatienter som säljs vidare.
Det finns även de som menar att kraven är för strikta till läkemedelsprogrammen och att missbrukare dör i väntan på att komma dit när de självmedicinerar med heroin eller metadon.

• Svensk statistik över narkotikadöda sticker ofta ut i EU-jämförelser. Det beror delvis på att vår är mer bred och även fångar upp dödsfall med narkotika som underliggande orsak – inte “bara de med kanyl i armvecket“, enligt Anna Fugelstad.

• Svenska Toxregistret som anses ge en snabb och säker information om utvecklingen av narkotikarelaterade dödsfall ska från nästa år flyttas över från Folkhälsoinstitutet till Socialstyrelsen.