Få barn till missbrukare får stöd

VISBY Över åtta av tio kommuner erbjuder numer stödgrupper för barn som växer upp med föräldrar som missbrukar. Men bara 1,7 procent av de aktuella barnen nås, visar en rapport som Junis redovisade i Almedalen.

Varje år sedan 2004 har IOGT-NTO:s Juniorförbund granskat vad svenska kommuner gör för barn i familjer där vuxna missbrukar alkohol och andra droger.

Barnen dras ofta med skam och skuldkänslor och är oroliga för mamma eller pappa. Det kan påverka deras skolresultat och studier visar att de har ökad risk att själva senare få drogproblem.

Fler kommuner och andra aktörer erbjuder idag stödgrupper där barnen får koppla av, prata av sig och veta att de inte är ensamma. Junis enkät till kommunerna om situationen ifjol visar att 83 procent har sådan verksamhet, för åtta år sedan var det bara 57 procent. En fjärdedel av kommunerna uppger att de ska öka insatserna framöver.

Men de barn som har deltagit i någon stödgrupp har bara ökat från 1959 till 2227 barn senaste året, enligt de 233 kommuner som svarat.

– Det är glädjande att det går i rätt riktning, men det är bara en bråkdel som får hjälp av de minst 385 000 barn som lever i familjer där missbruk förekommer, säger Christer Wik, vice ordförande i Junis, till Drugnews.

En del av de öronpengar som tidigare avsattes för barn till missbrukare, psykiskt sjuka och i familjer där våld förekommer blev ofta över eftersom det inte kom tillräckligt med ansökningar. Nu har regeringen istället beslutat att samordna och stimulera insatserna för dessa barn genom en nationell styrgrupp. I år avsätts 47 miljoner och under resten av mandatperioden ytterligare cirka 200 miljoner.

– Jättebra. Jag skulle vilja satsa alla årets pengar för utbildning av skolpersonal som möter alla barn och borde kunna identifiera de som behöver hjälp och slussa dem vidare till exempelvis stödgrupper, säger Christer Wik.

Socialtjänstlagen är tydlig om att personal som misstänker att barn far illa ska rapporterar detta till kommunen. Något som dock ofta missas.

På en konferens i onsdags om Barn som anhöriga – där Junis rapport presenterades – diskuterades hur myndigheter kan samarbeta bättre när missbruk uppdagas. En skolledare berättade att lärare ofta tvekar och inte vågar, trots att de är skyldiga att anmäla.

En tidigare kriminell man från Småland berättade att socialsekreterare och frivårdspersonal inte slog larm när han var aktiv missbrukare om att det fanns en dotter därhemma.
– De hade bara behövt göra ett besök hemma och begära ett pissprov så hade ju saken varit klar, sade han.

Även inom vården som tar emot vuxna missbrukare och psykiskt sjuka frågas sällan om barn i familjen.
– En del mottagningar hade tidigare som regel att fråga om det finns husdjur som måste ses till, men inte om det fanns barn därhemma, sade Ingmarie Wieselgren, projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting.

En rundringning som en i panelen gjort före mötet visade att i Stockholm frågar varken S:t Görans psykiatriska mottagning eller Mariapol rutinmässigt om patienten har barn, däremot Huddinge sjukhus.

Synkronisering av vård- och myndighetsinsatser, manual och utbildning av personal och ett gott bemötande var några råd som lades fram för att bättre uppmärksamma barn som far illa.

Det finns ändå utsatta barn som får stöd. Ersta Vändpunkt i Stockholm tar emot cirka 200 barn varje termin som får träffa jämnåriga, prata och göra saker ihop, och erbjuder även familjer kbt-terapi.
– Vi kan ofta se att barnen mår bättre när de får klart för sig att det inte är deras fel att föräldrarna super eller knarkar. Många får ökad självkänsla och kan koncentrera mer på sig själva, säger Ulf Zetterman, gruppledare på Ersta, till Drugnews.

• Fotnot: Rapporten “Fokusera på barnet!“ (pdf-fil, ca 80 sidor). Se vad just din kommun gör för barn som växer upp i familjer med missbruk.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd
Foto: Drugnews

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Etiketter:

Annonser