SYDNEY/MELBOURNE I den första globala undersökningen om spridning av hepatit B och C bland sprutnarkomaner, uppskattar en forskargrupp att omkring 11,2 miljoner narkomaner är kroniskt smittade av virusen som orsakar leversjukdomen hepatit. I Sverige uppskattas minst 50 000 vara smittade.
Undersökningen som publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet av ett forskarlag från Australien, visar att cirka 67 procent av sprutnarkomanerna i världen har exponerats för hepatit C och cirka tio procent har exponerats för B-varianten av viruset.
Forskarlaget har hämtat information från olika medicinska databaser och har på så sätt kunnat hämta data från 77 länder. Från ett urval av drygt 5 400 personer granskades 1 125 personer fullt ut. I 25 länder är mellan 60-80 procent smittade av C-virus och i tolv länder är fler än 80 procent smittade av C. Motsvarande för B-viruset är att i 21 länder är fem – tio procent smittade och i tio länder fler än tio procent.
Omkring tio miljoner injicerande narkomaner beräknas vara kroniskt smittade av C-hepatit. I Kina 1,6 miljoner, i USA 1,5 miljoner och i Ryssland cirka 1,3 miljoner vilka är de länder som är värst drabbade. Och i hela västvärlden uppskattas drygt fem miljoner ha kronisk C hepatit.
För hepatit B är siffrorna också alarmerande, upp till 1,2 miljoner sprutnarkomaner beräknas kunna vara kroniskt sjuka. Det värst drabbade landet i västra Europa av hepatit B är Storbritannien där cirka nio procent är kroniskt smittade.
• Hur är förhållandena i Sverige?
– Har man varit sprutnarkoman några år och har delat sprutor, då har man med största sannolikhet blivit smittad av C-viruset, säger professor Ola Weiland på Karolinska Institutet till Drugnews.
I Sverige beräknas cirka 50 000 narkomaner vara kroniskt sjuka av i hepatit C, men siffran är lågt beräknad. 80 procent har exponerats mot C virus, av dessa blir tre av fyra kroniskt sjuka i hepatit C. 20-25 procent av dem har efter cirka 30 år utvecklad skrumplever, av dem dör mellan två och fyra procent per år i levercancer.
Men hepatit C går i många fall att behandla, kravet för att få behandling är att man slutar injicera narkotika. En behandling tar mellan sex månader upp till ett år och kostar i genomsnitt 150 000 kronor.
Färre än 2000 av sprutnarkomanerna i Sverige har kronisk hepatit B. Detta beror på att när man tillägnar sig hepatit B i vuxen ålder blir den inte lika ofta kronisk. Däremot de som smittas av B virus i späd ålder drabbas som regel av en kronisk hepatit.
Folkhälsomyndigheter i världen har, när det gäller smitta som överförs med blod, främst fokuserat på Hiv och då har de som smittats av hepatitvirusen kommit i skymundan.
Socialstyrelsen tillsatte för några år sedan en expertgrupp som skulle se över vaccinationsskyddet för spädbarn, innefattande om hepatit B-skydd skulle ingå i ordinarie vaccinationer. Men Socialstyrelsen har ännu inte fatta något beslut. Detta försvann troligen i skuggan av debattan om svininfluensevaccinationerna.
I Sverige vaccineras cirka 40 procent av spädbarnen, men det är inte tillräckligt. Invandring från länder där kronisk B hepatit är vanlig, har inneburit att allt fler smittats av hepatit B i späd ålder.
– Vi läkare har länge förordat en allmän vaccination mot hepatit B, som skulle kunna ges i samband med de ordinarie vaccinationerna för spädbarn. Det skulle inte vara några problem med detta eftersom vaccinet utan problem kan blandas i de övriga ordinarie vaccinerna. Efter tre vaccintillfällen har man då ett fullgott skydd mot hepatit B, säger Ola Weiland till Drugnews.