De samordnade razziorna i operation Pangea IV gjordes i 81 länder 20-27 september och leddes av Interpol. I Sverige deltog polis, tull och Läkemedelsverket.

De sju som greps, fyra män och tre kvinnor, i södra Stockholm, Uppsala, Hallstahammar och Bollnäs förhördes och släpptes senare. De är fortfarande misstänkta för bland annat brott mot läkemedelslagen och dopingbrott, männen tros ha haft en mer aktiv roll.

Vid husrannsakan hos de gripna beslagtog polisen bland annat potensmedel och bantningspiller. Tullen har i postkontrollen i Malmö stoppat 346 försändelser och hittat narkotikaklassade läkemedel, dopingpreparat och falska läkemedel. Total har 42 000 tabletter beslagtagits i Sverige under insatsen.

Uppåt 90 procent av det som levereras från illegala nätapotek är något annat än de beställt.
– Den som köper olagliga läkemedel på nätet sätter sin egen hälsa på spel. Om läkemedlet till exempel inte innehåller rätt dos läkemedel är det allvarligt om man har en sjukdom som man måste behandla, säger Maria Gustafsson, utredare på Läkemedelsverket, i en kommentar.

Kunderna stöder dessutom en kriminell verksamhet som bara är ute för att tjäna pengar på andras hälsa.
Marknaden för falska läkemedel har ökat kraftigt i världen och omsätter snart lika mycket som narkotikahandeln.

– Vi vill varna för att köpa falska läkemedel. Ofta kommer de från Asien, ibland tillverkade under ohygieniska förhållanden och innehåller annat än vad som anges på de flashiga nätapoteken. De säljer falska drömmar, inte naturmedel, men kunderna riskerar sin hälsa, säger Cecilia Fant IT-brottspecialist på Rikskriminalen till Drugnews.

Kunderna är ofta unga människor som tror de köper bantningsmedel, potenspiller och uppiggande, men som tar stora risker, enligt Cecilia Fant.
Köparen begår inte brott genom att köpa illegala läkemedel, däremot den som saluför. Men straffen är betydligt lägre än för narkotikabrott – 1-2 års fängelse för handel med illegala läkemedel, och upp till 6 år för dopingbrott.