STRASBOURG För att försvåra narkotikahandel och strömmen av nya syntetiska droger, så föreslår EU-kommissionen skärpta regler. Såsom snabbare agerande, stärkt kontroll över legala kemikalier, mer samordning och kunna förverka brottslingars tillgångar.
Nya syntetiska droger sprider sig nu snabbare än någonsin i Europa, samtidigt som narkotikahandel blivit ett av de mest omfattande gränsöverskridande brotten inom Europeiska unionen, enligt kommissionen.
Ifjol upptäcktes rekordmånga nya droger i EU – 41 nya ämnen, jämfört med 24 året före. Det handlar om särskilt “nätdroger“ som syntetiska cannabinoider och katinoner. De säljs via internet och när ett ämne stoppas i ett EU-land, så flyttar produktionen och försäljning till ett annat eller ändrar sina smuggelvägar.
Länderna har idag olika klassificeringssystem (ämne för ämne, familjeklassning etc.). Men det tar tid att stoppa nya droger i hela unionen. Bara två gånger har EU vidtagit åtgärder för att i hela unionen förbjuda nya ämnen – BZP och ifjol Mefedron.
Det är Lissabonfördraget som ger EU möjlighet att införa striktare regler.
Kommissionen håller nu på att ta fram förslag om gemensamma och skärpta regler mot nya droger och handeln med dem. Både om hur man snabbare ska upptäcka och klassa nya ämnen, men även de kemikalier som används för att tillverka dessa.
– Våra motåtgärder måste vara kraftfulla och beslutsamma. Det är därför vi behöver samordna vårt agerande på EU-nivå, både för att strypa utbudet av och minska efterfrågan på narkotika, och vi måste kunna ha stöd av stränga och avskräckande brottspåföljder. Vi behöver verkningsfulla regler utan kryphål, särskilt för att förebygga att unga människor faller för frestelsen att använda droger som kan utgöra ett allvarligt hot mot deras hälsa och välmående, säger EU:s kommissionär för rättsliga frågor, Viviane Reding, vid ett möte i tisdags.
EU-förslag till förändringar väntas exempelvis om:
• Exempelvis skärpt lagstiftning om nya psykoaktiva ämnen. EU ska agera snabbare, använda tillfälliga förbud mot ämnen, ingripa mot internethandel.
• Lättare kunna bekämpa gränsöverskridande narkotikahandel med nya EU-bestämmelser. Kommissionen avser skärpa informationskrav på medlemsländerna och föreslå tydligare definition av brott och påföljder.
• EU-bestämmelser för stärkt kontroll över kemikalier som kan användas vid drogtillverkning. Men får samtidigt inte hindra för den legala marknaden.
• Förhindra ekonomisk vinning av narkotikabrott. Kommissionen föreslår inom kort regler om förverkande och återvinning av tillgångar från allvarliga brott, såsom narkotikahandel.
• Kommissionen uppmanar till mer internationellt samarbete om drogproblem – särskilt med tillverknings- och transitländer utanför EU.
Svenska regeringen välkomnar ökat EU-samarbete mot drogproblem.
– Men vi är emot överstatlighet, Sverige ska fortfarande besluta om sin egen narkotikapolitik. Vi får studera förslagen noggrant när de kommer, säger Ralf Löfstedt, ämnesråd på Socialdepartementet, till Drugnews.
Sverige har idag bindande avtal på rättsområdet i EU och hur kontrollen av kemikalier kan förbättras. Även tidig-upptäckt-samarbete (Early warning) och man möts regelbundet i en horisontell arbetsgrupp om narkotikafrågor.
En ny narkotikastrategi i EU med rekommendationer håller på att tas fram till nästa år. Länderna är överens om mycket, men inte om vissa “harm reduction“-åtgärder.
Svenska nätdrogslagen i våras, där nya substanser kan omhändertas om de befaras vara farliga och bör klassas framöver, följs med intresse i EU.
• Enligt en enkät (Europabarometer), så har fem procent av unga européer använt syntetiska droger. Värst var läget i Irland (16 procent), Polen och Lettland (9 proc.) och Storbritannien (8 proc.). Men studien visade även att en klar majoritet av tillfrågade 15-24-åringar stöder förbud mot dessa preparat.