Omkring 900 000 svenskar, 13 procent av befolkningen, i åldrarna 16-84 år dricker farligt och över Statens Folkhälsoinstituts riskgränser (14 “standardglas“ för män och 9 glas för kvinnor i veckan, eller 5 glas respektive 4 glas vid samma tillfälle).

Mest riskfyllt dricker personer i åldrarna 16-29 år, enligt Nationella folkhälsoenkäten. 30 procent av de unga männen och 23 procent av de jämnåriga kvinnorna dricker sig berusade minst en gång i månaden. De riskerar drabbas av skador som minskad fertilitet, försämrat minne och depressioner.

Denna vecka anordnar primärvården runt landet självtester, föreläsningar och informerar om riskabelt drickande av alkohol. Avsikten är att öka kunskap och fokus om alkoholens hälsorisker.

Målet är att vårdpersonal det ska vara lika naturligt att ställa frågor om patienters alkoholvanor, som om rökning, stress, kost och motion. När vården frågor om alkohol, så får många en tankeställare. Studier visar att särskilt de som dricker mycket då ofta minskar konsumtionen och därmed undviker alkoholrelaterade sjukdomar och skador.

– Den som befinner sig i ett riskbruk av alkohol behöver inte ha problem här och nu, men riskerar problem i framtiden. Men så länge det handlar om ett riskbruk och inte ett fullt utvecklat skadligt bruk finns stora möjligheter att göra något åt situationen, säger Ewa Jonsson, samordnare på Folkhälsoinstitutets enhet för drogprevention och spel.

Folkhälsoinstitutet ansvarade tidigare för Riskbruksprojektet, som avslutades ifjol, som utbildat vårdpersonal – särskilt inom primärvård, företagshälsovård och studenthälsan – om alkohol och att föra motiverande samtal med patienter. I utvärderingar har projektet och dess resultat hyllats, bland annat inom mödravården. Och distriktsläkare och sköterskor upplever att de oftare ställer frågor om alkohol numer.

• Drugnews: men en doktorsavhandling visade nyligen att alkoholfrågor ofta är tabu inom vården. Och att patienter inte anser att doktorn frågor oftare om alkoholvanor?

– Riskbruksprojektet har varit bra och har effekt. Många fler i primärvården pratar om alkoholens risker och det finns inte en barnmorska som idag inte tar upp frågan med gravida. Men förändringsarbeten tar tid och måste fortsätta att utvecklas. Studien du nämner ska vi givetvis titta närmare på, säger Ewa Jonsson.

Den aktuella forskaren, som själv är distriktsläkare, fann i en enkät med läkare också att de som själva dricker mer är mer överseende med patienters alkoholvanor och inte följer Folkhälsoinstitutets riskbruksnivåer.

Dessa rekommendationer om veckokonsumtion och standardglas är nationella och skiljer ofta mellan länder, vilket skapar viss förvirring. WHO och EU för samtal om att ta fram gemensamma riktlinjer om riskabelt drickande – något Folkhälsoinstitutet skulle välkomna.

• Fotnot: Uppmärksamhetsveckan pågår 7-11 november och drivs av landstingen/regionerna och Svensk sjuksköterskeförening. Folkhälsoinstitutet bistår med bland annat material.
• Ett “standardglas“ är 2 flaskor lättöl, 50 centiliter folköl, 33 cl starköl, 12-15 cl vin, 8 cl starkvin eller 4 cl starksprit, enligt FHI.