På mindre än 10 år har svensk tobakspolitik från att vara förebild i världen blivit sämst i klassen. I arbetet med EU:s nya tobaksdirektiv har regeringen helt struntat i att lyfta folkhälsoaspekterna och bara försökt få bort säljförbudet för snus. Det skriver Stefan Bergh, Cancerfonden, och Staffan Josephson, Hjärt-Lungfonden.
Regeringens ansvariga för folkhälsan, socialminister Göran Hägglund och barn- och äldreminister Maria Larsson, har aktivt kritiserat tobaksdirektivets förslag om neutrala cigarettpaket och exponeringsförbud av tobaksprodukter i detaljhandeln – åtgärder som man vet har stora effekter på att minska rökningen.
Rökning dödar miljontals människor varje år. Bara i Sverige dör 6 500 personer till följd av rökning. Det personliga lidandet är enormt och kostnaden för samhället beräknas till nära 30 miljarder kronor per år. Det här är objektiva fakta som alla är överens om. I decennier har vi känt till rökningen skadeverkningar.
Regeringens insatser har koncentrerats till information och kunskapsspridning, men det räcker inte. Nu krävs aktiv lagstiftning som begränsar tobaksindustrins möjligheter att marknadsföra sig direkt mot ungdomar. Fortfarande finns det cirka en miljon rökare i Sverige och varje år börjar ytterligare 16 000 ungdomar att röka. Hälften av dem kommer att dö i förtid på grund av sitt beroende.
Trots den här kunskapen, trots det uppenbart angelägna i att minska antalet rökare och trots att det finns vetenskapligt belagda och fungerande verktyg för att minska rökningen gör svensk riksdag och regering ingenting. Sedan beslutet om rökfria restauranger togs i riksdagen 2004 har rökningen varit en politisk ickefråga i Sverige.
Länder som tidigare ansträngt sig för att försöka leva upp till Sveriges nivå i tobakspolitiska frågor ligger i dag långt före. Vi har blivit sämst i klassen och framstår mer och mer som en lydig hund i tobaksindustrins koppel.
Ett talande exempel på detta är Sveriges ovilja att på flera avgörande punkter följa världshälsoorganisationen, WHO:s, tobakskonvention. I konventionen som Sverige tillsammans med 170 andra länder ratificerade 2005 slås det fast att tobaksanvändandet främst styrs av tre faktorer: pris, social acceptans och tillgänglighet.
På två av de viktigaste punkterna följer inte Sverige konventionen:
• I Sverige är det tillåtet att göra reklam för rökning via förpackningar och på försäljningsställen.
• I Sverige saknas varningsbilder på tobaksförpackningar.
En enig vetenskap pekar ut just dessa två faktorer, tillsammans med höga skatter på tobak, som de allra viktigaste åtgärderna i bekämpandet av tobaksrökning. Att förpackningar och exponering är viktigt understryks också av att tobaksindustrin lägger hela 84 procent av sin totala marknadsföringsbudget på aktiviteter som syftar till en så lockande exponering som möjligt av sina produkter.
Flera länder har insett detta. För att värna om sina medborgares hälsa har man vågat ta strid med tobaksindustrin. Den 1 december i år inför Australien, som första land, förbud mot cigarettförpackningar med lockande formgivning och design. Alla förpackningar, oavsett varumärke, kommer att se likadana ut och dessutom förses med avskräckande varningsbilder.
Redan i dag har ett 50-tal länder lagstiftat om varningsbilder. I bland annat Norge och Kanada råder det sedan några år förbud mot att exponera tobaksprodukter i butiker och på andra försäljningsställen. Cigaretterna förvaras alltså dolda för kunderna, i lådor som endast kan öppnas av personalen.
Det finns mängder av vetenskapliga bevis på att den här typen av åtgärder mycket effektivt bidrar till minskad rökning. Framför allt leder det till att färre ungdomar börjar röka. I Sverige finns dessutom ett brett folkligt stöd för långtgående restriktioner mot försäljning av tobak. En aktuell undersökning från Tobaksfakta visar att en bred majoritet av Sveriges befolkning exempelvis välkomnar neutrala paket med varningsbilder.
Så vad är det egentligen som hindrar politikerna, med Maria Larsson i spetsen, att agera? Med folket i ryggen och vetenskapen på sin sida borde frågan inte ens behöva ställas. De enda som förlorar på att antalet rökare minskar är tobaksindustrin.
I Finland finns en bred politisk förankring kring visionen att landet ska vara rökfritt senast 2040. I Sverige består visionen av den vaga målsättningen “minskat tobaksbruk“.
Medan ansvariga politiker sitter overksamma dör nästan 20 människor om dagen i Sverige i förtid av rökning. Det är oacceptabelt.
Visa politiskt mod och inför neutrala cigarettförpackningar med varningsbilder. Inför exponeringsförbud av tobak i detaljhandel och följ WHO:s rekommendation med en högre tobaksskatt som är öronmärkt för prevention. Enkelt uttryckt: Återta makten över folkhälsopolitiken.
• Fotnot. Artikeln publiceras även på SvD-Brännpunkt.
Tema: TOBAK
Tobaksdöden…
kräver över åtta miljoner liv varje år runt världen.
Cirka 884 000dör av passiv rökning, många av dem är barn. Särskilt mot fattiga länder riktar sig tobaksbolagen där lagar är svagare och inte skyddar invånarna mot tobaksskador.
Reklamförbud, högre tobaksskatter, mer information om skadeverkningar och fler rökfria miljöer kan rädda liv, enligt WHO. Läs även The Tobacco Atlas om utvecklingen i världen.
/Drugnews