– Rattfylla gör varje år att människor dör i onödan, det måste tas på mycket stort allvar. Vårt förslag handlar om att komma åt de bakomliggande orsakerna till att människor kör bil onyktra, det här är en viktig del i arbetet, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, i en kommentar.

Flera myndigheter har inlett en samverkan mot alkohol och droger i trafiken, (Smadit), att när förare påträffas påverkade ska de förutom rapporteras även erbjudas kontakt med socialtjänsten eller beroendevården inom 24 timmar.

Metoden har visat att när en förare med alkoholproblem avslöjas så är motivationen för vård ofta större om. Ett erbjudande om vård i det läget kan bli en vändpunkt för många, visar tidigare försök.
De flesta kommuner i landet arbetar idag med metoden, men inte alla stoppade förare erbjuds hjälp, särskilt drograttfyllerister erbjuds mer sällan vård. En enkät av polisen under fyra veckor visade att av 1 150 misstänkta rattfyllerister erbjöds 45 procent hjälp och 27 procent tackade ja.

Syftet med myndigheternas samverkan är att minska fylleri i trafiken och till sjöss, erbjuda ertappade förare att ta itu med beroendeproblem, och minska samhällets kostnader för vård, behandling och andra relaterade kostnader.

Trafikverket ska tillsammans med rikspolisstyrelsen, tullverket, kustbevakningen och Socialstyrelsen ta fram nationella rekommendationer för Smadit-modellen och hur verksamheten kan utvärderas.
En slutrapport ska lämnas till Näringsdepartementet senaste 31 januari 2015.

• År 2012 anmäldes cirka 27 200 rattfylleribrott och 12 000 med enbart påverkan av narkotika, enligt Brottsförebyggande rådet. Det är något färre än tidigare år, men bara en bråkdel av det verkliga antalet påverkade. I en enkät uppgav fem procent av tillfrågade att de kört bil senaste året efter att ha druckit alkohol.

Gränsen för rattfylleri i trafik och till sjöss är 0,2 promille, från en promille räknas som grovt brott. 1000 infördes en nollgräns för narkotikaklassade substanser i blodet i trafikbrottslagen.