En amerikansk delegation bestående av fyra delstatschefer inom kriminalvård från Colorado, New Mexico, Rhode Island och Louisiana har under en veckas tid besökt svenska fängelser och häkten för att lära om den svenska kriminalvården och utbyta erfarenheter.

De besökte bland annat anstalterna Hinseberg, Kumla, Österåker och häktet och frivården i Göteborg. Det är del av ett svensk-amerikanskt samarbete som inleddes i maj då en svensk delegation besökte USA.

Som avslutning på besöket i veckan anordnade Kriminalvården, med generaldirektör Nils Öberg i spetsen, ett seminarie i Stockholm i fredags. De fyra gästerna gav före paneldebatt några synpunkter på och jämförde svenska och amerikanska kriminalvårdssystemen.

Det mesta är bättre i Sverige, men somligt är skrämmande, bland annat årslånga häktningstider under isolering och brist på personlig interaktion från kriminalvårdspersonal och klienternas familj- och sociala nätverk, summerade de amerikanska fängelsecheferna.

Den höga personaltätheten i Sverige, en vårdare på två intagna, ger mycket stora möjligheter till individuell behandling. Det tyckte gästerna är imponerande, i USA är personaltätheten i snitt en på tio fångar.

I Colorado satsas numer på mer personal, men antalet fångar är stort. Colorado har cirka fem miljoner invånare och cirka 20 000 i fängelse, i Sverige avtjänar cirka 4 500 fängelsestraff. 
Delstaten har 10 000 personer under övervakning och dessa är utsatta för intensiv fysisk kontroll, de följs av speciella övervakningsteam i princip dygnet runt. De övervakade vet att de kan gripas och hamna i fängelse om de bryter mot de tuffa regler som är villkor för deras vistelse utanför murarna. Det kan räcka med att de vistas i ett ”förbjudet” område.

– Jag reagerar mot att ert övervakningssystem är begränsat till kontorstid och att era kontor är som fästningar, man kommer in i en sluten miljö med låsta dörrar där ingen personlig interaktion är möjlig. Hemma fokuserar vi mycket på att få med familjemedlemmar i processen för återanpassning till samhället, vi har en annan syn på hur vi ska bemöta våra klienter. Vi intresserar oss för deras miljö, våra team kan arbeta dygnet runt sju dagar i veckan för att kunna korrigera eventuella misstag klienterna begår, sade Rick Raemisch, kriminalvårdschef i Colorado.

En annan stor utmaning är hur man ska handskas med den stora andelen psykiskt sjuka människor i fängelserna. Dessa borde möta utbildad personal och inte vara i fängelse där personalen inte har den utbildningen. Problemet är gigantiskt i USA, men i Sverige finns också betydande problem med psykiskt sjuka klienter som egentligen borde vara på rättspsykiatriska kliniker.

En mycket svår utmaning som Sverige nu står inför är ökad gängkriminalitet.
– Vi tog inte detta på allvar när den uppstod i USA. Vi sa att det är ett storstadsproblem och att det skulle gå att handskas med, men nu ser vi att det är ett av de allvarligaste problemen vi har. Sverige ser början av denna tendens och om ni inte tar tag i detta omedelbart kommer ni att få enorma problem, sade Gregg Marcantel från New Mexico.

Det finns idag kanske 1,4 miljoner medlemmar i cirka 30 000 kriminella gäng utspridda över hela USA, i New Mexiko finns 300 gäng med 14 000 medlemmar. Gängen har blivit ett enormt problem för fängelsesystemet, men också för samhället i övrigt.

– Vi har en extremt våldsam miljö i våra fängelser, New Mexikos fängelser tillhör de fem våldsammaste i hela USA, berättade Greg Marcantell för Drugnews.

Vid undersökningar uppger 45 procent av äldre tonåringar att de har eller haft kontakt med gäng, för de något yngre 35 procent.
– Gängen frodas i miljöer där det råder fattigdom, där invånarna inte tycker sig ha någon chans att kunna lyckas i samhället. Då söker sig ungdomar till gängen. Jag vill särskilt uppmana er att ta hand om de flyktingar som söker sig till ert land. Om ni adresserar problemet rätt har ni en möjlighet kunna bromsa utvecklingen, här har vi möjlighet kunna lära av varandra, fortsatte han.

I Sverige kan häktade ännu inte dömda personer sitta isolerade mycket lång tid, upp till 2,5 år, vilket förvånar de amerikanska kriminalvårdsdirektörerna. Och även Europarådet och FN har kritiserat den svenska ordningen.

– Isolering under lång tid kan vara förödande för psyket, det föder depression och en känsla av maktlöshet och ängslan. Ni har väldigt hårda regler som tillåter detta. I USA tillåter vi interaktion med omvärlden även om den är övervakad, tidningar är tillåtna liksom bandade avlyssnade telefonsamtal, även övervakade besök är tillåtna för nyss gripna, sade AT Wall, kriminalvårdsdirektör i Rhode Island.

Att Sverige och USA har mycket att lära av varandras olika fängelsesystem konstaterades vid seminariet.

En fråga som inte togs upp är hur narkotika påverkar samhället och fängelserna. Drugnews frågade efteråt hur legalisering av mindre mängder cannabis påverkat kriminalvård och straffsatser hittills i Colorado?

– Det har inte påverkat fängelserna alls, det är en myt att vi dömer till fängelse för mindre innehav av cannabis. Däremot har legaliseringen ökat sociala problemen. Ungdomar är påverkade i skolor, familjer faller isär på grund av ökat missbruk och det finns olika åsikter om hur man ska behandla anställda som använder drogen, svarade Rick Raemisch, kriminalvårdschef i Colorado.

– Men jag tycker vi ska avvakta tills vi fått data som faktiskt visar hur det påverkat samhället, tillade han.

Däremot tillade han att delstatens kriminalvård har över 200 olika program för fångar, flera för beroendeproblem, varav tolvstegsbehandling är ett av dem.