Okontrollerade kosttillskott och energidrycker svämmar över i hälsobutiker, på apotek, gym och på internet. Försäljningen av preparat ökar kraftigt, lågt räknat omsätter handeln fem, sex miljarder kronor i landet.

Men vad preparaten innehåller och för verkan kontrolleras inte. De räknas som livsmedel, men Gerhard Larsson anser de rör sig mot gråzonen till läkemedel och bör kontrolleras hårdare.

Enligt en färsk enkät bland studenter på en slumpmässigt utvald gren vid Örebro universitet, så uppgav 63 procent att de använder kosttillskott. En summering av internationella studier visar att 20-25 procent av kosttillskott riktas till idrottare som prestationshöjare innehåller dopingklassade ämnen, men utan att det anges.

Gerhard Larsson stötte på problem med kosttillskott och energidrycker i tidigare uppdrag, bland annat som regeringens utredare av missbruks- och beroendevården. Och idag i arbetet med att bygga upp ett nationellt kunskapscenter för behandling av dopingproblem.

”Min slutsats – det är hög tid att Sverige skapar en ordning så att människor vet vad de får i sig och kan sålla bort produkter som är ohälsosamma, skadliga eller beroendeframkallande”, skriver Gerhard Larsson på DN Debatt.

Han föreslår bland annat att kosttillskott och energidrycker måste förhandsanmälas till Livsmedelsverket, och innehållet deklareras med kvalitetskontroll, för att få saluföras.

Han efterlyser att regeringen utformar ett nationellt handlingsprogram med kartläggning av marknaden, listor över förbjudna substanser, och information till allmänheten om effekter och risker med kosttillskott.