Narkotikan förstör även miljön

Att framställa narkotika innebär enorma påfrestningar på miljön. El och vatten behövs i mängder, giftiga kemikalier används och dumpas rätt ut i naturen, oersättlig urskog skövlas i den hänsynslösa profitjakten. Drugnews hängde med till en gymnasieskola som nu ska hjälpa till att informera om miljöproblemen.

– Jag fick alltid höra att knark är dåligt för mig och min kropp, men att den även är dålig för miljön, det fick jag aldrig veta när man pratade om narkotika när jag växte upp, säger Nicole Karlsson från Institute för Security & Development Policy (ISDP).

Nicole Karlsson, Aïssata Maïga och Walter Kegö, ISPD, berättar för elever i Kungstensgymnasiet. Foto: Katarina Johnson
Nicole Karlsson, Aïssata Maïga och Walter Kegö, ISPD, berättar för elever i Kungstensgymnasiet. Foto: Katarina Johnson

Hon berättar för ett sextiotal förstaårselever på samhällsprogrammet på Kungstensgymnasiet i centrala Stockholm, som är med i nya projektet ”No Greens Drugs”.

Hennes kollega från institutet, Walter Kegö, bjuder på lite fakta medan Nicole Karlsson fixar med trilskandes dator:
– I Kalifornien går det åt drygt 200 miljoner liter vatten per dag för cannabisodlingar utomhus. Det är femtio procent mer än vad hushållen i San Fransisco använder per dag. De flesta, ungefär sjuttio procent, av de här odlingarna finns i nationalparkerna och de som har dem avleder vatten till sina odlingar, så att bönderna inte får tillräckligt till sina grödor. Bönderna är såklart förbannade, säger Walter Kegö som tidigare arbetat som polis i 40 år.

Cannabisodling kräver mycket el och vatten.
Cannabisodling slukar mycket el och vatten.

Tillsammans med några inbjudna forskare och kollegor från ISDP går sedan Nicole Karlsson igenom vad de 16-17 åriga eleverna ska få vara med att skapa:

Ett nytt informationsmaterial av de fakta ISDP tagit fram om miljökonsekvenser vid narkotikaframställning, (bland annat av cannabis, kokain, heroin och syntetiska droger). Det nya materialet ska ha en inriktning mot elever i åldrarna 12-15 år i Sverige. I slutet av maj ska det vara färdigt och sedan med hjälp av bland annat eleverna på Kungstensgymnasiet spridas vidare via föreläsningar, sociala medier och en app som håller på att utvecklas och där man ska ha en quiz.

De två inbjudna forskarna från Colombia berättar om situationen i sitt hemland som har en enorm mångfald i sitt biologiska system. De talar om hur fattiga bönder tjänar mer på kokaodlingarna jämfört med till exempel kakao och hur det unika djurlivet nu hotas vid kokaodlingarna liksom skog och mark. Jorden utarmas snabbt och mycket vatten går åt. Farliga gifter används både vid besprutning av växterna och när man framställer kokainet.

Julieth Serrano och Maria Fernanda Torres från Colombia. Foto: Katarina Johnson.
Julieth Serrano och Maria Fernanda Torres från Colombia. Foto: Katarina Johnson.

– Vi är här för att prata med er och ge er kunskap för det är ni som är framtiden. Vad regeringar har sagt och gjort har inte hjälpt mycket, men med mer kunskap bland unga om hur skadligt allt med droger är kan efterfrågan minska. Det handlar om konsumentmakt, säger Maria Fernanda Torres på smattrande engelska.

Hon har varit ute på allt från rockfestivaler till just klassrum för att föra ut sitt budskap. Hennes kollega Julieth Serrano tar vid:
– Vi undersöker hur djur och växter klarar sig när djungeln skövlas för att ge plats för kokaodlingar. Tyvärr kan de flesta arter inte överleva i de nya omgivningarna. Och ett gram kokain skövlar fyra kvadratmeter regnskog. Varje lina har alltså en miljömässig och mänsklig konsekvens.

Malin Bergman.
Malin Bergman.

När föreläsningen går mot sitt slut berättar eleven Malin Bergman hur hon önskar att hon hade fått den här kunskapen för flera år sedan, eftersom hon har vänner som far illa av droger.

– Det är svårt att argumentera med dem, för då kan de utesluta mig som vän. Men om jag hade vetat allt detta om faran för miljö för kanske fem år sedan hade det varit lättare att förmå dem att avstå, säger hon till Drugnews.

Elevernas lärare Ulrika Westerberg undervisar i idrott och naturkunskap.
– Jag nappade direkt när vi fick en förfrågan om att vara med och ta fram mer material om drogers miljöpåverkan. Det är en helt ny vinkel mot vad det brukar vara och det är otroligt spännande, säger hon.

Alexsey Kaganovich
Alexsey Kaganovich


FLER ELEVREAKTIONER
Flera av eleverna hänger kvar i klassrummet efter föreläsningen. De konstaterar att de hade ett visst hum om att det gick åt en del elektricitet för att odla till exempel cannabis inomhus, men inte att det behövs så mycket vatten och att det har en sådan påverkan på miljön.

– Jag är chockad över hur miljön förstörs, att det går åt så mycket el och vatten är ju sjukt. Jag hade ingen aning om det fast jag tar del av mycket nyheter, säger Aleksey Kaganovich.

Gabriel Bohlin (tv). Foto: Katarina Johnson
Gabriel Bohlin (tv). Foto: Katarina Johnson

Han funderar ett ögonblick på frågan om hur inställningen till droger är bland hans jämnåriga.
– Jag har kompisar i olika länder och jag upplever att det är lite mer tillåtet här i Sverige än i till exempel Ryssland, där jag känner många. Det är lättare att få tag på droger här och det sprids ju erbjudanden via sociala medier, till exempel, säger Aleksey Kaganovich.

– Det är hemskt, bönderna får bara en procent av vad kokainet sedan kostar i slutledet. De är fattiga och odlar ju för att de inte har något val. Det är snett, tycker eleven Gabriel Bohlin.

– Jag tycker att det svenska perspektivet var särskilt intressant, att det odlas så mycket cannabis här och att folk tjuvkopplar el för att minimera sina elräkningar, säger en annan elev till Drugnews.

• Fotnot: ISDP (Institutet för säkerhet och utvecklingspolitik), med kontor vid Danvikstull i Nacka, i Peking och Washington, samarbetar med både nationella och internationella organisationer som till exempel FN:s narkotikakontrollorgan UNODC, Europol, Interpol, Världsnaturfonden, Uppsala Universitet och olika ungdomsorganisationer.

Miljöpåverkan

D367-NoGreen-omslag2Att framställa:
• 1 joints (marijuana) motsvarar 1,5 kilo koldioxidutsläpp.
• 1 gram kokain förstör fyra kvadratmeter regnskog.
• 1 kilo ecstasy ger mellan 6-10 kilo giftigt avfall.
• 1 kilo amfetamin ger upp till 40 liter miljöfarligt avfall.
• 1 hektar opiumfält kräver skövling av 2,5 hektar skog.

Källa: Institute för Security & Development Policy, ISDP.

 Projektet ”No Green Drugs”. Via ISDP:s hemsida kan man ladda ner broschyren ”KNARK – en miljökatastrof”,(pdf-fil, 32 sidor). Rapporten ska nu uppdateras och vända sig mer till ungdomar, och diskuterar droger och attityder utifrån miljöperspektiv. Liknande projekt att lyfta miljökonsekvenser av drogtillverkning finns även i Skottland (”Shared Responsibility”) och Frankrike.

Annonser