I torsdags kom EU:s narkotikabyrås rapport över drogläget i Europa. Den visar att Sverige avancerat till en föga smickrande andraplats efter Estland när det gäller narkotikarelaterad dödlighet.

Norge och Sverige hade år 2013 cirka 70 döda per miljon invånare, Estland hela 127 dödsfall per miljon invånare (15-64 år). Detta samtidigt som de stabiliserats i flera andra länder och EU-snittet var 16 dödsfall per miljon invånare. Flera är överdoser med heroin eller andra opioider.

Sveriges höga tal i EU-rapporten försöker nu några förklara med att Sverige är bättre på att inrapporterar dödsfall. Att blandmissbruk och injicera droger är vanligare i norra Europa (vilket ökar risk för överdoser).

Men även olika behandlingsutbud. EU:s narkotikabyrå rekommenderar exempelvis utdelning av nässprayen naloxon som kan motverka överdoser. Det nämns även att i sex länder (Danmark, Tyskland, Spanien, Luxemburg, Nederländerna och Norge. Frankrike är på gång) erbjuds missbrukare ”injiceringsrum”, med övervakning av vårdpersonal.

Svenska statistiken i EU-rapporten kommer från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Underliggande och bidragande fall tas bort för att kunna jämföras i EU. 2013 hade Sverige officiellt 590 narkotikarelaterade dödsfall, bara 460 redovisades till EU efter justering. Även den siffran är hög jämfört med 2004 då Sverige rapporterade 188 dödsfall.

Men tyvärr verkar narkotikadöden fortsätta öka i Sverige.
Ett annat register över dödsfall där narkotika hittats i kroppen vid rättsläkarstationer är ”Toxreg”. En ny studie över 2014 ska presenteras i juni och visar fortsatt uppgång. Uppåt 700 dödsfall med narkotika i kroppen ifjol (forskarna vill ännu inte säga mer exakt), jämfört med 590 året före.

– Det här är en kraftig ökning och mycket oroande, säger Håkan Leifman, forskare och chef på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, till Drugnews.

– Inget av registren är perfekt i sig, men ger tillsammans en god bild över trender. De visar fördubblad narkotikadödlighet sedan 2006. Det är samma tidspann som när Laro-program (läkemedelsassisterad behandling) byggts ut, besvärande samband tycker jag, vi vet inte om det är ett orsakssamband, säger han.

Dödsfallen med läkemedlen metadon och buprenorfin, som utdelas i kontrollerade program för att minska heroinsuget, var sammanlagt fler än de av heroin i landet. Men heroindödsfall har inte heller minskat. I Stockholm har tillgång på heroin ökat när ligor sänkt priset för att locka fler kunder, och polisen varnar för att fler människor dör.

– Vi har alltså en utveckling med ökad dödlighet av särskilt opioider, samtidigt går inte heroindödsfallen ner, vilket ju var avsikten med att bygga ut programmen. Det bör vi fundera över, säger Håkan Leifman.

Flera av dödsfallen hade opioider i kroppen, cirka hälften av dessa hade blandat med bensodiazepiner (narkotikaklassade läkemedel som kan förstärka rus) och var fjärde hade druckit alkohol.

Risken för läckage från programmen av metadon och buprenorfin (som idag är över ett hundra i landet) har debatterats och studerats. En studie bland inskrivna i program i södra Sverige visade att två av tre någon gång delat med sig eller sålt vidare till missbrukare, en liten grupp stod för det mesta.
Men Socialstyrelsen som också undersökt risk för läckage, kom fram till att programmen stod för mycket liten del, polisbeslag av buprenorfin spårades och merparten hade kommit via Frankrike.

Leifman tror mer på enkäten med inskrivna patienter, mindre på beslagsanalyser som bara lyckades spåra hälften av buprenorfin, inte kan spåra lösa tabletter eller metadon i lösning. Men han utesluter inte att smuggling, självmedicinering och annat kan inverka.

Han tycker även att behandlingsinnehållet på prorammen bör ses över, handlar det mer om utdelning och mindre om även psykosocial behandling?
– Jag vill värna Laro-programmen! Men då måste vi ta reda på varför fler dör, säger han.

Leifman på CAN har vid två möten i riksdagen berättat om trenderna för beslutsfattare. Toxreg-rapporten håller på att justeras av forskare vid CAN och Karolinska institutet. Även dödsfall med andra droger beskrivs, såsom olyckor med THC (cannabis). Men dödsfall med oklassade nätdroger tas inte med.

Berne Stålenkrantz är ordförande i Brukarföreningen, som samlar opiatberoende och deras anhöriga.
– Det är tragiskt att fler dör, men jag är inte förvånad. Har sett att fler gått bort senare år bland våra kamrater. Att många blandar med benso är en orsak, och det finns även okunnighet om nätdroger. Man beställer allt möjligt och experimenterar, säger Stålenkrantz.

I takt med att underhållsprogram byggts ut så har kontrollen minskat på sina håll.
– Det förekommer visst sidomissbruk i programmen och några delar med sig vidare. Men marknaden är nog ganska liten och når inte andra utanför, säger Stålenkrantz som själv medicinerar med metadon.

Brukarföreningen vill studera nätdrogernas roll och vara med i ett pilotprojekt i Skåne om utbildning kring naloxon för att förebygga dödsfall. Stålenkrantz tycker att motmedlet ska delas ut mer – bland opioidanvändare, deras anhöriga, poliser och taxichaufförer…

– Var aldrig ensam om du ska ta, hjälpa varandra om det går snett. Jag är även positiv till injektionsrum, som visat sig vara effektiva – det handlar inte om politisk ideologi, utan att rädda liv! säger Berne Stålenkrantz till Drugnews.

• Fotnot: Regeringen gav nyligen uppdrag till Socialstyrelsen att utreda den ökade narkotikadödligheten. Ta reda på omständigheter, grupper som är riskzonen och vilka åtgärder de erbjudits. Detta för att vända utvecklingen och förebygga narkotikadöd. Utredningen ska vara klar februari 2016.