Han talade om nya syntetiska droger på ett seminarium arrangerat av Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

Enligt Olof Beck, som är professor i Analytisk toxikologi och farmakologi vid Karolinska institutet, är detta med nyskapade syntetiska droger ingen ny företeelse, utan har förekommit åtminstone sedan 1960-talet. Det handlar om syntetiskt framställda kemiska substanser som har olika ger motsvarande effekter som olika former av narkotika. Vanligast är olika former av cannabisliknande substanser, därefter sådana med centralstimulerande effekt.

Genom att substanserna i utgångsläget inte är narkotikaklassade utnyttjar de kryphål i lagen. Under lång tid var upptäcktes några enstaka substanser per år, men på senare år har utvecklingen varit väldigt kraftig..

– Jag tror att det är internet och webbförsäljningen som satt fart på utvecklingen, sa Beck till Drugnews.

I fjol upptäcktes drygt 100 nya droger inom EU men Olof Beck tror att det blir ännu fler i år, kanske upp emot 150 i år.

Det stora antalet nya fall gör att det blir svårt att hänga med i processen. Folkhälsomyndigheten, som har ansvaret för att ta fram underlag, gör ett bra jobb, men har inte fått tilräckliga resurser för att klara det mer omfattande uppdraget.

– Folkhälsomyndigheten har för lite resurser. De är anpassade för två substanser per år, nu kan de bli 100, sa Olof Beck.

Beck vill också att regeringen inrätta ett vetenskapligt råd för att så att det snabbare ska gå att få fram ett bra vetenskapligt underlag. Han upplever dock inte att hans förslag tagits emot positivt.

– Attityden är att vi är bäst i världen. Det kan stämma, men det räcker inte, sa Olof Beck.

Olof Beck är mycket tveksam till förslaget om att införas så kallad familjeklassning, det vill säga att grupper av substanser istället för enskilda substanser ska narkotikaklassas.

– Erfarenheterna från Storbritannien visar att det är svårt att hitta ett system med familjeklassning som fungerar, menar Olof Beck.