Läkemedelsstatistiken kan tolkas olika, rapporterar Vetenskapsradion.
För ett decennium sedan hade cirka 20 000 diagnosen adhd i Sverige. Idag har omkring 120 000 personer diagnosticerats för adhd – neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med exempelvis koncentrationsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet.

Av dessa behandlas nära 90 000 personer med narkotikaklassade adhd-läkemedel (ex. Concerta, Ritalin). De ger ofta snabb effekt och stöd, men långtidseffekterna är ännu oklara.

I Sverige behandlas cirka fem procent av unga pojkar 10-17 år med läkemedlen, det finns stora regionala skillnader.

I USA har över tio procent av barnen fått diagnosen, och det diskuteras intensivt om risk för överdiagnos. Adhd-läkemedel blir ofta förstahandsval i behandlingen. Det varnas för att läkemedelsreklam till allmänheten kan vara en orsak till ökningen i USA.

Psykiatriprofessor Allen Frances är kritisk till läkemedelsindustrin. Han var tidigare en av diagnosmanualen DSM:s konstruktörer.
– Läkemedelsindustrin använder diagnoser som hävstång för att sälja piller, säger han till SR Vetenskapsradion.
Han och flera barnläkare tycker att andelen barn med diagnosen rusat iväg oroväckande i USA.

Men Socialstyrelsens utredare anser inte att Sverige är på väg mot en amerikansk utveckling.
– Vi är inte där än att vi kan prata om en lavinartad ökning av förskrivningen, utan vi får avvakta lite, säger Peter Salmi till SR.

Han tror att den stora ökningen här kommer plana ut närmaste åren.

SR Vetenskapsradion har senaste veckan i fler reportage granskat adhd-läkemedlen. Det framkommer bl a att risken drabbas för biverkningar är ganska oklara. En dansk professor i farmakologi, Lise Aagaard, föreslår att alla som förskrivs adhd-medicin och oväntat avlider bör obduceras för att se om läkemedel spelat in.
FN:s narkotikakontrollorgan INCB oroas över att förskrivningen ökar i några länder, bl a USA och Sverige. Senare år har svensk polis gjort fler beslag på gatan av läkemedlen och några elever använder dem som ”plugg-piller”.