Forskare utreder narkotikadöd-siffror

Socialstyrelsen har hävdat att ökad narkotikadöd delvis är en illusion. ”Min bild är att en faktisk ökning ägt rum senare år”, säger Håkan Leifman, forskare och CAN-direktör, till Drugnews.

I tisdags presenterade EU:s narkotikabyrå ECNN sin årsrapport över drogläget i Europa (se Drugnews-artikel). För Sverige besvärande siffror, landet har näst högsta narkotikarelaterade dödsfall per miljon invånare efter Estland.

Ökningen i Sverige uppges ha pågått i tio år, från 188 döda år 2004 till 609 dödsfall 2014, enligt rapporten. Omräknat till 93 dödsfall per miljon år 2014, jämfört med drygt 18 dödsfall i unionen i genomsnitt.

Socialstyrelsen har i en tidigare studie på regeringens uppdrag kommit fram till att bilden är komplex, men att såväl ändrade mätmetoder, ökad screening av döda, mer blandmissbruk och självmord delvis kan förklara uppgången. Och läkemedlens roll är svårt att dra gränsen för.

Olika siffror förekommer på området och frågan är om svenska dödstalen är så höga som anges, lägre eller ännu högre. Och vad beror det på? Regeringen är pressad över utvecklingen.

Håkan Leifman, chef för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaforskning, har följt utvecklingen på narkotikaområdet och tar nu fram ett underlag om dödsfallsstatistiken och drogsituationen i Sverige.

Rapporten är klar om några veckor och blir underlag till en konferens i september i Stockholm med en forskargrupp från sju länder med relativt höga narkotikarelaterade dödstal. Det är CAN och ECNN som håller i den.

Han har fått ta del av Rättsmedicinalverkets data från obduktioner och provtagning.
– I samarbete med RMV har jag har kunnat analysera deras data och kan konstatera att ökad screening har påverkat antalet identifierade opioiddödsfall. Detta gäller inte minst för fentanyl där övergången från noll till full screening för alla innebar en fördubbling av antalet fentanyldödsfall. Den lägre kvantifieringsgränsen för metadon, som trädde i kraft i juni 2012, kan dock inte mer än marginellt förklara ökningen av metadondödsfallen från cirka 100 år 2011 till cirka 140 år 2012.

– Sammantaget är min bild att ökningen på grund av metodförändringar varit överdriven, men att vi ändå har en faktisk ökning som beror på ökade antal opioiddödsfall, säger Håkan Leifman.

I EU-rapporten nämns att läkemedelsmissbruk ökar av olika opiater. Men inget särskilt om vilken roll en utbyggnad av underhållsprogrammen i Sverige för opioidberoende från ett fåtal 2006 till cirka 115 kliniker idag kan ha spelat. Programmen erbjuder bl a opiatläkemedlen metadon och buprenorfin till grava missbrukare som misslyckats i andra behandlingar.

Men fler av dessa narkotikaklassade preparat hittas även i analyserade dödas kroppar, än med den fruktade drogen heroin. Två av tre patienter som intervjuats på underhållsprogram i södra landet uppgav i en kartläggning att de minst en gång delat med sig eller sålt vidare sina mediciner till andra.

Metadondos
Metadondos

Socialstyrelsen har tonat ner en eventuell koppling och menar att det inte finns några större ”läckage” från programmen kan som förklarar dödsfallen.

Håkan Leifman menar att det är ändå är ”besvärande tidssamband” mellan utbyggnaden av läkemedelsassisterad behandling och fler narkotikadöda i statistiken.

– Laro är rätt utformat effektiva välfungerande program. Men sambandet bör undersökas mer framöver, för att få visshet. Det kanske har varit för lätt att starta nya underhållsprogram i Sverige och kanske har kontrollen varit för dålig. Det är möjligt att det blivit mest fokus på utdelning av läkemedel, mindre på även psykosocial behandling, säger han till Drugnews.

Även orsaker som illegal insmuggling, läckage från apotek och andra möjliga förklaringar för ökad tillgänglighet av opiater bör undersökas, menar han. Det är oroväckande att allt fler avlider med opioider i kroppen.

Jämförelser med andra EU-länder på narkotikaområdet görs i rapporten, även om statistikinhämtningen ofta är olika. Leifman tror ändå att Sverige ligger jämförelsevis högt i dödsstatistiken, men att de stora skillnaderna mellan länderna nog är överdrivna.

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser