Det är stiftelsen Choice som tillsammans med läkare- och psykologstudenter och Karolinska institutet fått medel från Arvsfonden för ett treårsprojekt.

– Många nyanlända ungdomar har varit med om traumatiska händelser och behöver stresshanteringsknep. De har större risk att drabbas av psykisk ohälsa och drogproblem än andra, berättar Robert Åkesson, vd på stiftelsen, för Drugnews.

Ifjol kom det cirka 70 000 unga flyktingar till Sverige, varav hälften var ensamkommande barn och unga utan anhöriga. Några har problem sedan tidigare, andra möter droger och andra problem här.

På ett seminarie i Soberian i Almedalen berättade tre unga läkarstudenter om sina erfarenheter från att undervisa skolelever om hälsa, fysiologi och vad som händer i kroppen när droger tas.

Ellinor Lord, som gått 8 terminer på läkarlinjen på KI, har under våren dels gjort ett särskilt arbete om utsatta unga och drogproblem och besökt Maria Ungdom.

Dels har hon i förplanering för projektet undervisat invandrarelever på en gymnasieskola i Stockholm vid flera tillfällen. Det har varit ett hundratal unga från bl a Afghanistan, Nordafrika, Iran och Syrien.

– De har många frågor – allt från hur barn blir till, varför svenskar dricker så mycket alkohol, vad snus är, till om kärlek sitter i hjärtat eller hjärnan. Det har ibland varit lite svårt med språket och kulturbarriärer, men gått bra och varit lärorikt, berättar hon för Drugnews.

Syfte med projektet är underlätta nyanländas integration på hälsosamt sätt i svenska samhället och ge verktyg att fatta egna kunskapsbaserad beslut om tobak, alkohol och andra droger. Våga söka hjälp och hitta rätt i vården. Men även stimulera fysisk aktivitet och hitta verktyg hantera stress och sömnproblem för att förebygga självmedicinering med alkohol och andra droger.

Choice har knutit till sig uppåt 300 unga läkare och läkarstudenter och genom åren undervisat omkring 15 000 svenska gymnasieungdomar vid upprepade tillfällen om ANT. Över hälften som deltagit i utbildningsprogrammen har efteråt visat minskat intresse av att prova eller använda narkotika, visar uppföljningar av folkhälsovetare.

Unga medicinstudenter som möter elever har ofta lättare att samtala om svåra frågor och kan i samtal utan skräckpropaganda tala om effekter av olika droger och risker för hälsan.

– Mötena med skoleleverna gör också oss till bättre läkare. Ett bra sätt för oss att lära mer om medicin är att få lära andra, säger Tove Karlsson som går på läkarlinjen på KI.

• Projektet Sprint (Språkintroduktionsprogrammet på gymnasienivå) för nyanlända inleds i höst på skolor i Stockholmsområdet och är tänkt byggas ut till fler områden, i första hand kring de sju lärosätena med medicin och psykologutbildning.