Legalt marijuana avgörs i USA-valet

B781-USflagMinimWASHINGTON I skuggan av dagens presidentval i USA, så får väljare i nio delstater rösta om legalisering och medicinsk användning av cannabis. I Kalifornien utlovar förespråkarna att det kan ge enorma skatteintäkter och marijuanaindustrin aktier skjuter i höjden.

d700-us-val2016-1
Hillary Clinton (D) & Donald Trump (R)

Demokraternas kandidat Hillary Clinton och republikanernas Donald Trump har åkt som skottspolar mellan vågmästardelstater och valtalat in i det sista. Kampanjat och hånat motståndaren. Natten mot onsdag vet vi vem som ska leda supermakten nästa fyra år.

I nio delstater får väljarna även ta ställning till cannabis-regler. I Kalifornien, Arizona, Massachusetts, Maine och Nevada finns förslag för helt tillåta nöjesbruk av cannabis från 21 års ålder och tillåta mindre innehav. Med lite olika lokala regler. Dessutom röstar fyra delstater om att tillåta drogen för medicinsk användning.

Kalifornien tillät redan 1996 medicinsk användning, inklusive att röka drogen, vilket har skapat en enorm marknad. Men 2010 sade en knapp majoritet nej till att även tillåta nöjesbruk av drogen. Nu har legaliseringsrörelsen slickat såren och, med stora kampanjmedel, återkommit med Proposition 64.

Ja-sidan uppges leda i USA:s folkrikaste delstat Kalifornien, (med världens sjätte största ekonomi). Det  påstås att cannabismarknaden skulle kunna växa till 50 miljarder kronor om fyra år och kunna ge stora skatteintäkter för delstaten.

Motståndarna varnar för fler trafikolyckor, fler unga skulle börja röka drogen och att folkhälsan drabbas hårt. Medan försvarare för fram ekonomiska argument och hävdar att reglerad cannabishandel skulle slå undan ben på kriminella gäng och langare och att kunna använda polisresurser bättre istället för att trakassera minoriteter och gripa hundratusentals för cannabisrelaterade brott. Enligt FBI-statistik arresterades ifjol 643 000 för sådana brott.

Kriget mot drogerna var ett misslyckande. Jag borde veta för jag var en av dem som ledde det. Vår politik har orsakat mer skada för både människor och samhällen än vad cannabis har. Vi har demoniserat människor och kriminaliserat dem i onödan, sade den pensionerade polischefen i Los Angeles, Steve Downing, tidigare i år till LA Times.

Mest upphetsad är kanske ändå marijuana-industrin. Den har vuxit snabbt i de 25-tal delstater som redan tillåter cannabis som medicin och i de fyra delstater som legaliserat drogen helt: Colorado, delstaten Washington, Oregon och Alaska, (samt delvis huvudstaden DC). Och hoppas nu att Kalifornien och andra följer efter.

Bilden är inte entydig, experter och lobbyister är oense om hälsoeffekterna. Men s.k. ”Big Marijuana” har lärt av tidigare ”Big Tobacco” och tobaksindustrin och lobbat offensivt och tagit fram cannabisprodukter i såväl ätbar, drickbar och rökbar form.

Flera av marijuanaindustrins aktier har gått upp senare tid, enligt Business Insider. För enligt opinionsundersökningar i oktober stöder 57 – 60 procent av amerikaner en legalisering av cannabis, jämfört med bara tolv procent 1969, då enkätfrågan ställdes första gången.

E19-ProMaya1-DannyBirchallI Colorado som legaliserade år 2014, märks ökad marijuanaanvändning över lag, fler akut förgiftningar till sjukhus, även bland barn, men även ökad drogturism och skatteintäkter från licensförsäljningen. Det finns idag fler marijuana-shops än McDonalds- och Starbucks-ställen och apotek i delstaten.

Hittills har debatten polariserats mellan ”War on drugs” och legalisering. En tredje väg har organisationen Smart Approaches to Marijuana försökt driva. SAM argumenterar emot ”Big Marijuana” och legalisering, men betonar mer hälsa och vård istället för fängelsestraff för beroende.

 ”While we are the underdog just about everywhere, I know that when people hear our messages, they stand with us. Though we have been badly outspent by special marijuana industry interests, we are polling neck and neck around the country because of the incredible coalition that has come together to oppose marijuana”, skriver SAM:s talesperson Kevin Sabet några timmar före valet.

En folkhälsolinje på narkotikafrågan betonas även av Obama-administrationen numer. Och trots att cannabis-hantering är federalt brott i USA, så uppmanar justitiedepartementet inte delstater att störa handeln där den är tillåtits. I valkampanjen i presidentvalet har regeringen varit tyst om droger.
Medan åtminstone ex-demokratkandidaten Bernie Sanders var rätt tillåtande till cannabis.

Hur den nya presidenten, Hillary Clinton eller Donald Trump, kommer ställa sig till marijuana blir mycket intressant – striktare federal kontroll eller acceptera ett växande riskexperiment för folkhälsan.

Tema: Cannabis

Frihet eller grön mardröm?

Drogen Cannabis (marijuana & hasch) är på agendan mer än någonsin. Rop på avkriminalisering och legalisering hörs, globala narkotikadebatten är het, ungas attityder är mer tillåtande idag, enligt skolenkäter, och beslagen ökar.
I USA har 16 delstater hittills (mars 2021) legaliserat eller är på väg att tillåta drogen för nöjesbruk och ett 35-tal-tal delstater för ”medicinskt” bruk. Ett industrikomplex (”Big Marijuana”) växer fram som ser en mångmiljardmarknad, och som lärt av tobaksindustrins bakslag. En organiserad normalisering av cannabis i populärkulturen tilltar.

Samtidigt varnar forskning för allt russtarkare (thc-innehåll) cannabis, allvarliga skaderisker, psykisk sårbarhet, hjärnskador och lägre IQ – särskilt för unga vars hjärna är känsligare. /• WHO-rapport 2016 om drogen, översatt till svenska 2019 tillsammans med ett studiematerial (av Länsstyrelsen i Västra Götaland).

Läs mer

Annonser