Nikotin kan öka riskbeteende

Ett forskarteam på Sahlgrenska akademin i Göteborg har i råttförsök märkt att när djuren inte fick nikotin längre, så blev de senare oaktsamma med nya riskbeteenden och hjärnornas belöningssystem förändrades kroniskt.

– Det här tyder på väldigt långvariga förändringar som orsakas av nikotin och som man inte har varit medveten om innan. Nikotinet tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, i en kommentar.

Hon menar att nikotin skapar ett slags kroniskt drogminne i hjärnan.

Försöken gjordes tre gånger för att kontrollera de oväntade effekterna. Men resultaten upprepade sig – totalt 108 råttor fick hälften nikotin och övriga saltlösning under tre veckors tid. Råttorna som fått nikotin tillbringade mycket mer på utsatta ytor (mer öppna och upplysta, istället för de mer trygga inhägnade). De verkade inte bry sig om otrygg och mer skrämmande miljö. Men det kunde iakttas först från tre månader efter nikotinbehandlingen.

Efter sju månader avlivades och undersöktes råttornas hjärnor, hos de som fått nikotin tidigare upptäcktes oväntat effekter på Gaba-systemet. Det bromsar normalt dopamin och nervcellers signaler. Men istället för att bromsa så ökade dessa signaler. Slagit helt om alltså.

Julia Morud Lekholm

Det skulle kunna öka risken för återfall i exempelvis rökning om det gällt människor.
– Råttor och människor är så klart väldigt olika, men när det gäller den typ av nervkrets vi studerar i hjärnans belöningssystem så är vi mycket lika. Också när det gäller risktagandebeteendet går det till viss del att översätta till människa. Att ha dålig impulskontroll är ju inte bra för livet i stort. Man kan hamna i många dåliga situationer och det kan också ha effekter på annat drogintag senare i livet, säger Julia Morud Lekholm.

Och det finns även koppling mellan rökning och att senare i livet använda andra droger. Hon är rädd för att exempelvis tonåringar som prövar snus kan får ytterligare redan försämrade impulskontroll.
Och studiens resultat kan även förklara en del av svåra tidigare rökares svåra problem att stå emot suget långt senare. ”Det är en livslång kamp”, menar hon.

Hon tycker det bör satsas mer på forskningsområdet och att försöka ta fram nya terapier för att underlätta stå emot beroendet.

Forskare har även tidigare varnat för att nikotin kan öka ungas sårbarhet och mottaglighet för andra droger. En inkörsport till andra droger. Bland annat genom att ”bygga om” och gör hjärnan mer mottaglig för alkohol och andra droger senare. Rökning kan även förstärka känslighet av andra preparat genom en slags korsvis påverkan av hjärnan (sensitisering).

Andelen dagligrökare i Sverige har perioden 2004-2015 minskat bland män från 14 procent till 9 procent och bland kvinnor från 19 till 11 procent i åldrarna 16-84 år. Andelen snusare var 2015 bland män 19 procent och kvinnor 3-4 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. Men uppåt var fjärde vuxen i befolkningen är före detta rökare.

• Länk till studien ”Nicotine sensitization and the effects of extended withdrawal – behavioral, neurochemical and electrophysiological studies in the rat” vid Sahlgrenska Akademin.

 

Annonser