Snart alkobommar i flera hamnar

Öresundsbron och 23 svenska hamnar bör förses med fasta automatiska nykterhetskontroller för att stoppa berusade förare. Det föreslår Trafikverket som gjort en helomvändning. ”Äntligen. Ett steg i rätt riktning”, anser MHF som drivit på och låtit utveckla tekniken med alkobommar.

Trafikverket som tidigare varit skeptisk till alkobommars effektivitet för trafiknykterhet har tänkt om och föreslår i en utredning att hälften av de 52 svenska hamnarna utrustas med automatiska nykterhetskontroller – från Umeå till Trelleborg. Därtill Öresundsbron.
Det innebär att alla svenska hamnar som trafikeras med fordonsfärjor skulle beröras.

Enligt regeringsuppdraget skulle bara tre till fem lämpliga hamnar föreslås, men Trafikverket menar att det kunde snedvrida konkurrensen om förare kan välja att åka till hamnar utan bommar.

Trafikverket föreslår att Karlshamn och Öresundsbron först utrustas med nykterhetskontroller i genomförandet, som efter beslut kan starta i slutet av året eller under 2018.

– Bra. Det är alldeles för vanligt att berusade chaufförer kör av färjorna och ut på vägarna, säger Lasse Olsson, hamnarbetare och förtroendeman för Transport i Karlshamns hamn, till tidningen Transportarbetaren.

Rattfylleri är dubbelt så vanligt i hamnområden som i övriga trafiken, visar studier. En olycka 2004 blev en väckarklocka då en berusad ungersk lastbilschaufför rullade av en färja i Trelleborg. Han hade druckit under överfarten och kom senare på fel sida vägen och orsakade en trafikolycka som kostade fem människor livet.

Hur nykterhetskontroll i hamnar mer systematiskt ska införas vill nu Trafikverket få svar på genom en marknadsundersökning där olika lösningar kan vara aktuella, bland annat alkobommar. Förslag om att utbilda och återinföra trafiknykterhetskontrollanter med vissa polisbefogenheter nämns också.

Anna Johansson. Foto: Kristian Pohl

Regeringen ska nu först studera rapporten.
– Alkobommar är en effektiv lösning för en säkrare trafik. I vilka hamnar och i vilken takt alkobommar kommer att införas återstår dock ännu att se, skriver infrastrukturminister Anna Johansson (S) till Transportarbetaren.

Hon och inrikesminister Anders Ygeman ansåg tidigt att de försök som gjorts i Göteborgs hamn och senare i Frihamnen i Stockholm var intressanta. Det var Motorförarnas helnykterhetsförbund som ledde försöken och låtit ett företag ta fram tekniken.

Förarna blåser utan direktkontakt i mottagare som mäter utandningsluften och efter ett par sekunders analys så lyfts bommen om de är nyktra. I annat fall kopplas trafikövervakning in och polis eller annan personal tillkallas för vidare kontroll.

Bommarna ska förhindra att onyktra förare kör iland och ut i trafiken. Alkobommar stöds av såväl åkeribransch, riksdagen som trafikorganisationer. Men flera rederier är oroliga för att det kan leda till köer vid ankomst i hamnar.

– Det gäller att utforma dem så att det inte ska bli mer köer än det absolut måste, så att det krävs så många filer. Och utrustningen behöver kanske inte vara på hela tiden, utan den här kan vara ungefär som en automatisk hastighetskamera som kan vara på vid vissa tillfällen, säger Lennart Kallander, avdelningschef på Trafikverket, till Radio Gotland.

Tomas Jonsson, MHF, visar mättekniken för alkobommar. Foto: Drugnews

MHF är inte oroliga för att köer skulle uppstå.
– Vi har i försöken testat över 60 000 förare
och upptäckt omkring 280 rattfyllerier och visat att tekniken fungerar utan att fördröja trafiken från färjorna, säger Tomas Jonsson, projektledare på MHF, till Drugnews.

Vid försökstarten hösten 2014 i Stockholms frihamn så upptäcktes nio förare onyktra på en dryg timme med den fjärrstyrda tekniken, varav en man med 2,18 promille alkohol i kroppen som hade tänkt fortsätta till Oslo.

Sista provmånaden i början av 2016 så stoppades bara två alkoholpåverkade förare. Förarnas onykterhet minskade alltså med tiden. Information om alkobommarna fanns på färjorna från Estland, Ryssland och Finland och förarna berättade för varandra vad som väntade i land.
– Den preventiva delen är oerhört viktig. Vi vill inte lagföra fler personer, utan få bort rattfylleriet, säger Tomas Jonsson.

Försöket fick avbrytas när pengarna tog slut. Frågan om alkobommar hamnade i en byråkratisk återvändsgränd och bommarna stod uppfällda. Till slut reagerade riksdagens trafikutskott och krävde att regeringen skyndade på processen.

MHF välkomnar att Trafikverket har svängt och nu vill se automatisk nykterhetskontroll i 23 svenska hamnarna. Det är mer långtgående än MHF:s eget förslag som avsåg 16 hamnar.
– Det ser hoppfullt ut nu. Även om det dröjt väl länge. Vi hoppas kunna hjälpa till, med allt från trafikövervakning till projektering och drift. Vi har utrustning för fyra filer med bommar för bilar och två filer för lastbilar som stått oanvänd alltför länge i Frihamnen.
– Man får inte vänta för länge när det gäller att rädda människoliv, säger Tomas Jonsson.

Enligt Trafikverket behövs investeringar på mellan 280 till 420 miljoner kronor om nykterhetskontroller införs i alla 23 hamnarna och vid Öresundsbron. Det är en kostnadsberäkning som Tomas Jonsson på MHF anser är något för hög.
Han tror att digital blåsteknik även kan användas på fler ställen för att hjälpa till nå målet en nollvision av dödsfall i trafiken – exempelvis vid garageutfarter och i trafikkontroller.

Tema: Rattfylleri

Påverkad…

… i trafiken95-ratt3.jpg

År 2018 omkom totalt 325 personer i vägtrafiken i Sverige. Enligt Trafikverket omkom 23 procent av dem (75 personer) i en alkohol- eller drogrelaterad olycka. I genomsnitt är var femhundrade bilist rattonykter, cirka 0,2 procent av förare i trafiken.

Polisens nykterhetskontroller har minskat under senare år. Fler som upptäcks idag är påverkade av narkotika än av alkohol. Under 2018 polisanmäldes cirka 25 900 rattfylleribrott (14 300 gällde narkotika), en ökning med 3 procent.
Elsparkcyklar blir allt vanligare i trafiken, med ökad antal olyckor, men omfattas inte ännu av trafiknykterhetsregler.
• Källor: Trafikverket, Brå och MHF.

Läs mer

Annonser