Det är initierat utifrån projektet Barn i missbruksmiljöer och de svar ungdomar och föräldrar där gett om vad de behöver för stöd.
–  Budskapet var tydligt. Ska ni jobba och forska så gör det utifrån skolan, säger Agnetha Hammerin, forsknings och utvecklingssamordnare barn och unga på Region Uppsala, som berättar om projektet på ett seminarium i Almedalen.

Ett projekt startat för att utveckla skolans förmåga att upptäcka och stödja barnen. Fyra skolor deltar och där finns lokala utvecklingsgrupper.
– Tanken är att de ska utarbeta handlingsplaner och att skolan själv är aktiv i att dem, säger Sofia Lind, itvecklingsledare skol-BIM, vid Uppsala Universitet.

En viktig del i projektet är också en referensgrupp med ungdomar med erfarenhet av att växa upp med missbruk.

– Den har varit viktigt som bollplank och har gett konkreta tips, säger Sofia Lind.
De flesta upplevde att de fick stöd sent i skolgången och då ofta först sedan eleven själv visade att man inte mådde bra.

– Det man önskade var att få frågan hur mår du, att bli sedd som individ och bli uppmärksammade som mer än en elev i klassen, säger Sofia Lind.

De intervjuade lärarna säger att de har en oro för att göra fel och att de inte har rätt kompetens för att ta ett samtal. Många lärare är osäkra på vad de ska göra om de får veta om missbruk i familjen. Där behövs det utbildning men också en diskussion på skolan hur man kan agera.

– Det är viktigt att man vågar fråga och fortsätta fråga, säger Sofia Lind. Om man har en rutin kan man bli tryggare med vad man ska göra sedan.
Agnetha Hammerin påpekar att skolpersonal inte är befriade från problem och att osäkerheten också kan handla om egna erfarenheter eller egna problem.

Under projektets sista halvår ska nu handlingsplanerna testas och sedan hur det kan användas långsiktigt. Frågan är också hur planen kan tillämpas på andra områden, eftersom eleverna kan påverkas av många olika saker.

– Då är det viktigt att inte lägga in i för många olika fack, påpekar Agnetha Hammerin