Färre dog av narkotika 2016 – trend bruten?

Färre avled av narkotika- och läkemedelsförgiftningar ifjol i Sverige, visar ny statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Det är första gången på länge som en minskning kan ses, från 948 dödsfall 2015 till 909 ifjol. Dödsfallen är vanligast bland män, opioidförgiftningar dominerar.

Dödlighet av narkotika och läkemedel ökade flera år fram till 2015, även om det låg stilla några år och gamla metodfel gjorde att substanser för flera dödsfall inte kom med i statistiken.

Men nu konstateras en liten nedgång av drogdöden.
– Läkemedels- och narkotikarelaterad dödlighet under ökade flera år, särskilt bland yngre män. Den negativa trenden kan nu vara bruten, vi får se framöver om det håller i sig. Men dödsfallen är fortfarande på en hög nivå, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, till Drugnews.

Ifjol dog cirka 910 personer av narkotika eller läkemedel, 2015 var motsvarande tal cirka 950 och år 2014 cirka 940 dödsfall. Omkring en tredjedel av de avlidna är kvinnor och övriga är män, särskilt i åldersgrupper 15-29 år och 30-44 år sticker män ut.

Nära hälften av förgiftningsdödsfallen ifjol var överdoser, medan en fjärdedel var självmord och övriga oklara dödsfall.

Flest dödsfall orsakades av opioider, såsom heroin, läkemedlen Tramadol och buprenorfin. Även syntetiska fruktade drogen fentanyl och dess analoger (betydligt starkare än heroin) ingår där. Även blandförgiftningar med bensodiazepiner och alkohol är vanliga bland dödsfallen.

Läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende (med utdelning av metadon och buprenorfin) ifrågasätts ibland då sådana substanser hittas i kroppen hos flera döda. Programmen har byggts ut senare år och regler liberaliserats. Men även om metadon konstateras i 72 dödsfall, (buprenorfin inte går särredovisa) och heroin i fjol tog minst 84 liv ifjol, så är det svårt att utifrån statistiken bedöma risken för läckage.

En djupdykning i dödsstatistiken gjordes för två år sedan av Socialstyrelsen där även buprenorfin följdes upp.

– Vi vet inte om läkemedlen kommer från Laro, från smärtlindrande vård eller har smugglats in från andra länder. Vi vet inte källan till dessa dödsfall helt enkelt, säger Daniel Svensson.

Däremot har dödsfall av fentanyler ökat enligt tidigare studier och att opioider överlag är en stor grupp.
– Bilden är komplex. Det är inte bara traditionella gatudroger som dödar, utan verkar vara ett omfattande knaprande av läkemedel. Dessutom visar självmord genom förgiftning på en stor psykiatrisk problematik, säger Daniel Svensson.

Sverige sticker ut i EU med fler narkotikarelaterade dödsfall jämfört med andra länder. Men Socialstyrelsen menar att det är svårt att jämföra statistik från olika länder, som har stora skillnader i kvalitet och innehåll.

I våras lämnade Socialstyrelsen en åtgärdsplan till regeringen med förslag hur den oroande narkotikadödligheten kan brytas. Men den kan alltså inte påverkat trendbrottet året före, men kanske debatten ändå har lyft frågan.

Daniel Svensson anser beslutsfattare bör få bättre kunskap om hur gravt drogmissbruk ser ut och om dess omfattning och inse att opioiod-dödsfallen är många. Men också se till att motgiftet Naloxon, som exempelvis kan häva heroin-överdoser, delas ut mer.

– Vi behöver få mer kunskap om det allvarliga missbruket och hur det utvecklas för att bättre kunna förebygga det. Men även se till att Naloxon blir mer tillgängligt för att rädda liv, säger han.

Socialstyrelsen ska ta fram ett substansregister för att mer kunna analysera narkotika- och läkemedelsdödsfallen, i dag kodas de i breda kategorier. Och Folkhälsomyndigheten undersöker utbredning av det aktuella narkotikamissbruket, exempelvis hur många som injicerar droger, uppdaterat kunskapsläge behövs.

• Fotnot: Socialstyrelsens statistik om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2016.

Socialstyrelsens statistik om dödsorsaker 2016. Totalt avled ifjol över 91 000 personer i landet. Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligaste dödsorsak, tumörer näst vanligast. En nedåtgående trend för dödligt våld överlag, men från 2012 ökar dödsfall bland unga män 15-29 år, särskilt efter fler gängrelaterade skjutningar med dödlig utgång.

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser