Det är Svenska Dagbladet som redovisar FHM:s siffror, från 2006 till 2015 tredubblades narkotikadöden kraftigt i landet från 210 till 618 dödsfall i dessa åldersgrupper. Det som avses gäller direkta dödsfall kopplade till narkotika, exempelvis överdoser som lett till andningssvårigheter.

Men 2016 registrerades alltså en liten minskning i åldrarna 15-64 år till 543 dödsfall. Sett till hela befolkningen minskade dödsfallen av narkotika från 618 till 590.

Men det är för tidigt för att säga om det är ett trendbrott.
– Det är jättesvårt att spekulera i. Det kan bero på att behandlingsinsatserna är bättre, att det har blivit fler sprutbyten. Men också att gruppen som använder narkotika har minskat eller att det har blivit svårare att få tag i substanserna, säger Joakim Strandberg på Folkhälsomyndigheten till SvD.

Siffrorna bygger på Socialstyrelsens dödsfallstatistik om narkotika som också tyder på en nedgång, som Drugnews tidigare rapporterat om. De direkt relaterade dödsfallen redovisas varje år av FHM till EU:s narkotikabyrå ECNN.

När både dödsfall med narkotika som direkt orsak och bidragande orsak (till sjukdomar mm) inräknas, så blir siffrorna högre. Men även där så märks sjunkande siffror – antalet dödsfall i befolkningen sjönk från 949 personer 2015 till 909 året efter.

Omkring en tredjedel av de döda är kvinnor. Överdoser (ofta av opioider såsom heroin, narkotikaläkemedel etc.) står för hälften, en fjärdedel anses vara självmord.

I jämförelser med andra EU-länder ligger Sverige näst högst, men statistiker menar att det är knepigt jämföra då redovisning och regelverk är betydligt noggrannare i Sverige än flera andra länder. Dessutom används numer bättre mätmetoder vilket gör att en tidigare underrapportering kan ha gett en delvis felaktig bild av ökningstakten.

Dödfallsstatistiken om droger används ofta av kritiker av den restriktiva narkotikapolitiken för att utmåla dess misslyckande. Även när dödstal till synes planar ut. Att missbruksvården behöver byggas ut och motgiftet naloxon måste bli mer tillgängligt är de flesta överens om. Socialstyrelsen har efterlyst mer i sitt åtgärdspaket. Även spridda röster om fixrum, avkriminalisera bruket och cannabisliberaliseringar hörs i debatten.

Men det är alltså komplicerat att tolka dödssiffror för enskilda år och särskilt jämföra länder som mäter på olika sätt.

Det är samtidigt för tidigt att påstå att dödligheten av narkotika är på väg att vända neråt. Det behövs flera år för att säkerställa en trend. Och dödligheten är fortfarande på en mycket oroande hög nivå – och såväl tillgång till droger som ström av nya substanser är påtaglig.

Det finns risk i en allt mer global tid att dödstalen tar ny fart. I USA har en opioidepidemi (efter överförskrivning av läkemedel, billigare heroin och nätdroger) lett till historiskt höga dödsfall som även riskerar nå hit.

Rättsmedicinalverket varnar för att fruktade starka opioiden fentanyl med analoger, som säljs via nätet, tar allt fler liv i Sverige. Och är på väg att gå om heroin som dödsbringande drog.

Det finns fler ingångar om narkotikadödens orsaker. Medicinska missbruksvården har blivit för generös, menar Riksförbundet narkotikafritt samhälle och Kriminellas revansch i Samhället. Bland annat dör fler personer med metadon o buprenorfin i kroppen som organisationerna kopplar till att substitutionsvården byggts ut kraftigt. Läkemedlen sprids vidare i beroendekretsar genom bl a läckage.

– Om det är någonting som den höga narkotikadödligheten ska kopplas till så är det att vi har gått väldigt mycket mer mot skademinimering, säger Per Johansson, generalsekreterare på RNS till SvD.