Dödsfallen av fentanyl minskar

På torsdag kommer tingsrättens dom för två bröder som sålt fentanyl-varianter, som kostade minst åtta personer livet. Men fruktade dödsdrogen skördar färre offer i år – tre fjärdedelar färre första kvartalet jämfört med ifjol, visar ny statistik som Drugnews tagit del av.

Användning av lagstiftning som redan fanns i svensk lag har fått återförsäljare på internet att avvakta. Men även klart färre sändningar från Kina och minskade användande tros spela in i den kraftiga nedgången i dödlighet på grund av fruktade opiaten fentanyl. På torsdag faller tingsrättens dom som förmodad få stor inverkan på framtida försäljning.

– Det här är en effekt av de störningar och aktiviteter vi lagt in mot återförsäljare som opererat nationellt med fentanyl-analoger på nätet, säger Stewe Alm, strategisk analytiker på underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, till Drugnews medarbetare.

Från 2015 till och med 2017 hade, enligt Rättsmedicinalverket, 360 personer avlidit med fentanyl eller dess varianter i kroppen. Det är klart fler än för heroin som dödat 288 personer i Sverige under samma period. Förra året hittades spår av fentanyl i 131 avlidna personer.

Under detta års tre första månader har dödsfall av drogen minskat kraftigt. Det handlar nu om nio personers död, vilket omräknat till hela året är en dryg fjärdedel av dödsfallen i fjol.

De otillåtna varianterna av Fentanyl tillverkas i Kina och köps in av återförsäljare i Sverige, som säljer dem via nätet. Polis och åklagare har med skiftande framgång agerat mot dessa återförsäljare. I vissa fall har fleråriga fängelsedomar dömts ut medan misstänkta i andra fall gått fria, trots att det stått klart att de sålt fentanyl. Polisen har framför allt saknat resurser att agera mot försäljning av preparat som ännu inte klassats som narkotika.

Dessa har kunnat säljas helt öppet och lagligt, trots oerhört stora risker för överdoser.

Men just de stora riskerna med preparaten gav förra året polisen förnyade resurser. Då plockade åklagarmyndigheten fram skrivningar ur lagstiftningen, skrivningar som funnits där sedan länge och under tiden som försäljningen pågått som bäst. Men som rättsväsendet alltså inte använt sig av. Inte förrän från och med februari i fjol.

Polisen kunde då starta utredningar med fokus på vållande till annans död. Dessa har kunnat genomföras efter dödsfall, oavsett om preparaten har varit klassade som narkotika eller inte.

Förundersökningarna har lett fram till åtal där åklagare yrkat höga straff för vållande till annans död. En av rättegångarna, vid Södertörns Tingsrätt söder om Stockholm, har nyligen avslutats.
– Vi är övertygade om sambandet mellan åtalen och de mycket lägre dödstalen. Åtalen har haft en tydlig hämmande effekt och återförsäljarna avvaktar domen, säger Stewe Alm.

Höga krav ställs dock på beviskedjan och utgången är oviss. Dom i tingsrätten väntas på torsdag.

• Vad händer om domstolen inte går på åklagarens linje?
Då kommer pressen på lagstiftare att bli hög, att man måste göra någonting för att förändra lagarna, svarar Stewe Alm.

• Men ny lagstiftning tar tid. Hur kommer återförsäljarna agera om domen inte går åklagarens väg?
Jag vet inte. Det vågar jag inte ens svara på. Då är det risk att vi får ett bakslag.

Polisen tror att minskade dödsfallen också beror också att användare avlidit och att andra blivit tveksamma. Från Kina har under en tid inte kommit några nya preparat till Sverige. De fortsätter dock att exporteras med full kraft till stora marknader i övriga Europa, Kanada och USA.
– Det kan vara så att kineserna avvaktar med Sverige. Det är ett klassiskt kriminellt beteende när de ser att myndigheter agerar. Men leveranserna kan absolut komma tillbaka igen, säger Stewe Alm på NOA

Slaget är inte över även om domstolen skulle gå på åklagarens linje. Återförsäljarna kan dyka upp i nya skepnader på nätet och köparna kan handla via utländska hemsidor. Och problemen med att snabba på processen för att klassa nya varianter av preparat som olaglig narkotika finns kvar.

Annonser