EU: Sverige hög narkotikadödlighet

[UPPDAT] LISSABON Trots en minskad narkotikarelaterad dödlighet år 2016, så placerar sig Sverige åter näst högst i EU med 88 dödsfall per miljon invånare. Det är mer än fyra gånger högre än EU-snittet, visar unionens senaste narkotikarapport om läget i Europa.

EU:s narkotikabyrå, EMCDDA, presenterade i torsdags sin rapport, ”Den Europeiska narkotikarapporten 2018: trender och utveckling” (pdf-ifl, 96 sidor). Den omfattar alla 28 medlemsländer, samt Norge och Turkiet och beskriver drogläget i Europa och utvecklingen om marknader, användare, skador och åtgärder i olika länder.

Foto: Drugnews

Totalt avled över 9 100 personer (+4 procent jämfört med året före) till följd av överdos i de 30 länderna 2016, (varav nära 7 500 dödsfall i EU, 79 procent män och 21 proc. kvinnor). Mestadels i överdos av opioider, som heroin, fentanyl och andra, men också ofta i kombination med andra substanser, såsom alkohol och bensodiazepiner. Men även av andra substanser.
De största dödstalen har Tyskland (15 proc.) och Storbritannien (34 proc.) med totalt hälften av alla redovisade narkotikadöda i EU + Norge och Turkiet.

Men Sverige hamnar på en besvärande andra plats i dödlighetslistan efter Estland (132 dödsfall per miljon invånare), trots att dödsfallen minskade 11 procent från året före till 590 dödsfall i Sverige mätåret 2016, (543 döda i åldersgruppen 15-64 år. Obs lägre tal än ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister, drygt 900 dödsfall).

Det var första gången på tio år som dödstalen gick ner här, som Drugnews rapporterat tidigare.

– Vi vet inte om minskningen är ett trendbrott, det återstår se framöver. Men det är bekymrande ändå att så många avlider av narkotika. Det behövs kunskap och åtgärder, säger Joakim Strandberg, enhetschef på Folkhälsomyndigheten som är rapportör till EMCDDA, till Drugnews.

På tredje plats är Norge (81 dödsfall per miljon), sen följer Irland och Storbritannien (båda 70 döda per miljon). Nordiska grannar som Finland och Danmark (53 resp. 49 dödsfall/miljon) ligger längre ner och Rumänien lägst med 4 dödsfall per miljon. Svenska dödstalet är över 20 gånger högre än Portugal (4/miljon) och fyra gånger högre än Nederländerna – länder med mindre restriktiv politik som Sverige brukar jämföras med.

Även om förhållandevis färre ungdomar i Sverige prövar illegala droger, så verkar det vara fler av de som missbrukar som far illa.

Ur EMCDDAs rapport

Men jämförelserna haltar till del då alla länder inte registrerar likadant, och statistiken måste tolkas med försiktighet, bland annat om överdoser. Det ”beror bland annat på en systematisk underrapportering från vissa länder och registreringsprocesser som leder till försenade rapporter”, står det i EU-rapporten om att beräkningarna av överdoser därför utgör preliminära minimivärden.

Men ökad tillgång till motgiftet Naloxon mot överdoser (nytt projekt startas nu i Skåne), mer tillgänglig behandling och nya sprutbyten (med rena injektionsverktyg, information om farliga preparat, basal hälsovård och kontakter till behandling) tror Strandberg kan ge resultat.

Det behövs även snabbare klassning av nya psykoaktiva substanser för att stoppa nya farliga nätdroger, såsom fentanyl-varianter, menar han. Ett 50-tal nya drogsubstanser upptäcktes 2017 i EU, en halvering jämfört med åren före, men som i små mängder kan orsak skada och dödsfall.

EU lyfter även fram ”fixrum” (konsumtionsrum med vårdpersonal) som en åtgärd mot livsfarliga överdoser, men Strandberg menar att effekten av dem är oklar.

Han vill också mer understryka värdet av tidig prevention, än vad som görs i EU-rapporten.
– Genom insatser för att minska efterfrågan och tillgänglighet, så att färre börjar testa droger går ju flera narkotikaproblem och skador att förebygga, säger han till Drugnews.

Nya EU-rapporten tar även upp fler förändringar på drogområdet. Tillgången på olika illegala droger är överlag stor och marknaden utvecklas ständigt för att möta efterfrågan och undgå kontrollinsatser som länder sätter in. Över 92 miljoner européer i EU (15-64 år) har någon gång prövat en illegal drog och cirka 1,3 miljoner behandlades 2016 för användning av droger, (628 000 opioidanvändare i EU fick substitutionsbehandling).

EU-kommissionär Dimitris Avramopoulos.

Vi ser en ökad produktion av och tillgång till narkotika i Europa i dag. Marknaden för illegal narkotika är dessutom ytterst dynamisk, med en stor anpassningsförmåga – vilket gör den desto farligare. Om vi vill fortsätta att ligga steget före måste vi rikta in våra insatser på att bygga upp både motståndskraft och handlingsberedskap, inte minst på grund av internetmarknadens ökande betydelse och utvecklingen av nya typer av narkotika, säger EU-kommissionär Dimitris Avramopoulos i en kommentar.

Kokain ökar i flera länder, renhetsgraden i drogen på gatunivå är den högsta på ett decennium. Tillgången är stor efter ökad produktion i Latinamerika och beslagen ökade i Europa till nära 71 ton. i EU har 11,8 miljoner män och 5,2 miljoner kvinnor någon gång prövat kokain, varav 3,5 miljoner det senaste året. Fler EU-invånare söker behandling för kokainrelaterade problem.

Tecken på ökad drogproduktion även inom EU – illegala laboratorier har stängts som tillverkar kokain, ecstasy, amfetaminer och några syntetiska droger är avsedda för export utanför Europa.
Även illegal produktion av mycket potent cannabis ökar inom Europa, vilket tycks påverka producenter utanför EU – exempelvis i Marocko – att smuggla hasch med ännu högre rushalter.

Cannabis är fortfarande den mest använda illegala drogen i Europa. 87,6 miljoner européer har någon gång prövat cannabis, och 17,2 miljoner unga vuxna (i åldersgruppen 15-34 år) har använt drogen senaste året. Ungefär en procent av vuxna (15-64 år) använder cannabis så gott som dagligen. År 2016 påbörjade över 150 000 personer behandling för cannabisproblem.

Användning av cannabis skiftar mycket bland unga vuxna i Europa. Årsprevalens varierar från 3,5 procent i Rumänien till hela 21,5 procent i Frankrike. Sverige ligger relativt lågt med 7,3 procent, Finland närmar sig med 13,5 procent EU-snittet på 14,1 procent. I Danmark har lite högre cannabisanvändning bland unga gått neråt: från 17,6 proc. år 2013 till 15,4 proc. ifjol. I Norge hade 8,6 procent testat cannabis senaste året, enligt rapporten.

Legalisering av cannabis i några länder i Nord- och Sydamerika har följts av att en kommersiell marknad för cannabisanvändning vuxit fram (med starkare cannabissorterm e-vätskor och ätbara produkter). Hur det kan komma att påverka globalt följer EMCDDA som oroas av möjlighet att en del av dessa nya varianter ”kan dyka upp på narkotikamarknaden i Europa”.

Youtube-film om innehåll i narkotikarapporten:

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser