Såväl statsminister Stefan Löfven som justitieminister Morgan Johansson har varit tydliga med målet ett narkotikafritt samhället, inte avkriminalisera eget bruk, och att drogförsäljning och kriminella gäng ska bekämpas. Högre straff för grova narkotika- och vapenbrott har införts under mandatperioden, fler kameror sättas upp och poliser utbildas, minst 10 000 till år 2024.

Partiet lyfter även att det behövs insatser för att komma åt brottens bakgrunder – fler socialt utsatta områden, brister i integration och skolor, kriminell livsstil som lockar vilsna unga. Men framhäver att ungdomsarbetslösheten nu minskar kraftigt.

I Almedalen fick justitieminister Morgan Johansson (S) mest frågor om hur gängkriminalitet och skjutningar ska bekämpas – mindre om droger. Särskilt då fler dödsfall i år brutit en tidigare nedåtgående trend.

Istället blev det socialminister Annika Strandhäll (S) som fick svara på frågor om narkotika och missbruksvård.
– Den höga dödligheten oroar oss och vi behöver utveckla vår narkotikapolitik, sa hon i en utfrågning under den intensiva politikerveckan.

Hon nämnde att efter lagändring kan tillgången öka till fler sprutbyten i landet och motgiftet Naloxon mot överdoser av opioider. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga dödligheten och ta fram förslag på åtgärder hur den kan minskas.

Samtalsledaren Christer Renlid från KRIS undrade om det verkligen är restriktiva narkotikapolitikens fel att människor dör av droger och läkemedel.
– Det finns ju de som menar det – om jag försöker vara djävulens advokat. Sverige skiljer ut sig internationellt med högre dödlighet.
– Men det är ju definitivt så att ofta legala läkemedel är boven i dramat. För att komma åt det så ska vi exempelvis införa en nationell läkemedelslista, sa Strandhäll.

Socialministern betonade att missbrukets orsaker och ökade klyftor i samhället måste förebyggas. Hon växte själv upp i Bergsjön, ett idag socialt utsatt område i Göteborg. Förr gick där de flesta barn ut med fullständiga betyg från grundskolan, idag bara tre av tio.
– Vi måste bryta segregationen. Många, många med misslyckad skolgång tappar vi. Ungarna är i riskzonen för psykisk ohälsa, fångas upp i kriminalitet och missbruk, sa hon.

När det gäller legalisering av cannabis, den vanligaste illegala rusdrogen, så var socialministern lite svävande och kom in på medicinsk cannabis. ”Vi har än så länge inte varit för det”.
Hon sa att man måste skilja på droger och medicin, och regeringen har tillsatt en utredning för att öka kunskapsläget kring cannabis för medicinsk användning.

När frågan om gårdsförsäljning av alkohol kom upp, så verkade hon mer trygg: ”nej, det ska vi inte ha, det skulle hota Systembolagets monopol”. (Fast Allianspartierna trummade med stöd av SD i våras i riksdagen igenom ett tillkännandegivande om att regeringen ska utreda att starta ett försök.)

Drugnews frågade efteråt socialministern om det kan bli aktuellt med heroinutdelning och fixrum som i några grannländer för att öka livskvalitet och minska dödlighet.
– Det kan jag inte svara ja eller nej på i nuläget.

Socialministern menar att missbruksvården behöver bli mer tillgänglig, få mer resurser och förbättras. Och hon la till att regeringen arbetat hårt under mandatperioden med att komma åt försäljningen av livsfarliga nätdroger.
– Vi har lagt mycket engagemang på att snabba upp processen att utreda, klassificera och förbjuda dessa. Folkhälsomyndigheten kommer få betydande extra resurser för att det, sa hon.

Drugnews undrade även när regeringen ska narkotikaklassa läkemedlet Lyrica (pregabalin), en ångest-, smärt- och epilepsimedicin med allvarliga biverkningar och som även missbrukas som rusmedel och säljs på svarta marknaden.
– Det kan jag inte svara på idag, svarade ministern och skyndade vidare.

En vecka senare så klassade regeringen pregabalin som narkotika.