Drogtest av elever ökar i skolor

[UPPDAT] Allt fler gymnasieskolor runt landet drogtestar slumpvis elever, även om Skolinspektionen avråder. Men bara få elever åker fast, enligt TT. ”Inget konstigt. De flesta elever använder inte droger. Primära syftet är att förebygga droganvändning”, säger preventionsexperten Staffan Hübinette till Drugnews.

Flera skolor har infört slumpmässiga drogtester för gymnasieelever senare år. I höst börjar exempelvis skolor testa i Karlskrona och Norrköping, där påverkade elever påträffats under skoltid.
– Vi har elever som håller på med droger på fritiden och det är klart att det förs med in på skolan, säger Anders Palmgren, verksamhetschef för gymnasiet i Norrköping, till TT.

Nyhetsbyrån TT har kontaktat flera skolor där slumptester börjat användas. Eleverna och deras föräldrar får skriva avtal om att de frivilligt medverkar. Urintester är vanligast, men några skolor använder även salivtest, som kan ses som mindre integritetskränkande.

Märit Truuts, rektor

Men sällan upptäcks mer än ett fåtal positiva tester på skolorna om året. Lars Kaggskolan i Kalmar inledde tester ifjol med ungefär en klass i veckan som får gå till skolsköterskan och lämna urinprov, men hittills har bara en elev testat positivt. (Drugnews besökte Kalmar ifjol och talade med personal och elever, se reportaget).

Rektor Märit Truuts håller med om att tester kan inge falsk trygghet.
– Det är så klart ingen garanti att ens barn inte testar positivt, det kan hända ändå, säger hon till TT.

Flera förespråkare av drogtester menar att elever som känner grupptryck från kompisar att pröva droger kan hänvisa till risken att testas i skolan. Flera tester riktas mer mot praktiska yrkesprogram för att påverkade elever utgör en säkerhetsrisk med fordon och maskiner och när de är ute på praktik.

Eleverna vet att de kommer testas, men inte när.
– Jag tycker att det är ganska rimligt med drogtester, och det skulle kunna hjälpa folk personer i ett drogberoende, säger Theodora Eliasson, elev på Rönnowska yrkesgymnasiet i Helsingborg, till TT.

I landet är misstankebaserade tester standard, görs vanligen av socialtjänsten efter orosanmälan. Och det har myndigheterna inga invändningar emot.

Men Skolinspektionen har länge avrått skolor från att använda slumpmässiga drogtester då det är ett kroppsligt ingrepp och elevernas frivillighet inte kan garanteras. Men Justitieombudsmannen gör en annan bedömning och anser att frivilligheten kan säkerställas och att dessa tester inte strider mot grundlagen.

Det har lett till viss osäkerhet om vad som gäller när det gäller arbete för drogfria skolor. Skolverket och Skolinspektionen har samtidigt ingen koll på hur många skolor som använder slumpvisa tester i landet, enligt TT.

Staffan Hübinette

Det har dock Staffan Hübinette, lärare i drogprevention och föreläsare i RNS-projektet Narkotikafri Skola, som skrivit böcker om detta och i femton år coachat skolor med att ta fram drogpolicys – där tester kan ingå – för att möta drogproblem. Han har även besökt flera av de skolor som TT varit i kontakt med.

Hübinette beräknar utifrån enkäter som Narkotikafri Skola gjort att mellan 50 och 100 gymnasieskolor eller program använder slumptester idag. Det har blivit vanligare, och han har direkt kontakt med flera av skolorna.

– Det finns elever som använder droger och skolorna vill göra något åt. Det finns ett stort engagemang i skolan för att förebygga drogproblem och för att hjälpa eleverna. Droger påverkar elevers resultat, skolklimatet och arbetsmiljön för alla, säger Staffan Hübinette till Drugnews.

Han poängterar att drogtest av elever bara är en del i en helhet i ett systematisk policyarbetet.

– Ett gott skolklimat, bra relationer och mänskliga ögon är avgörande, men behöver kompletteras med insatser för att öka upptäcktsrisken och förebygga och tidigt uppmärksamma och hjälpa elever.

Det kan handla om skolvärdar, drogtester, id-kontroll, övervakningskameror, narkotikahund och samverkan med socialtjänst och polis.

Men att ganska få elever upptäcks genom slumptester talar väl emot metoden?
– Att relativt få elever testar positivt vid slumpvisa tester är inte konstigt och dessutom bra. De flesta elever använder inte droger. Det primära syftet är heller inte att upptäcka elever som använder droger utan att förebygga användning, svarar han.

Att positiva svar är vanligare i samband med misstankebaserade tester tycker han är naturligt eftersom de används just då särskild misstanke uppstått kring en elev.

Men det finns kritiker till drogtester som menar att få positiva svaren inte är oväntat.

Björn Johnson, professor i socialt arbete.

– Det är inte förvånande egentligen. Vi vet att det är få som testar och ännu färre som använder narkotika kontinuerligt. De som förespråkar drogtester skulle säkert säga att det beror på att testerna har en förebyggande effekt, men det finns inget underlag i forskningen för att säga det, säger professor Björn Johnson, forskare vid Malmö Universitet, till TT.

Johnson menar att det finns andra insatser som skolor kan göra, som fungerar. Såsom drogförebyggande information riktat till unga; mentorer som kan stärka ungas sociala förmåga och självkänsla; och föräldraprogram för att fler vuxna ska bli restriktiva mot sina barn och exempelvis inte bjuda på alkohol.

Staffan Hübinette i Narkotikafri Skola, har inget emot sådana alternativ, men de är otillräckliga. Vad gäller bristande evidens för drogtester är han av delvis annan uppfattning.

Det finns amerikanska studier som visar på några positiva resultat, men som inte är tillräckligt välgjorda. En mindre svensk studie har även gjorts i Helsingborg på Rönnowska gymnasiet, som tidigt införde slumpvisa drogtester, och jämfördes med fyra kontrollskolor och visar på vissa positiva effekter.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) redovisar i en översikt två större studier som visar på vissa positiva effekter, men konstaterar att det vetenskapliga underlaget fortfarande inte är tillräckligt. Däremot finns studier inom arbetslivet om att drogtester har positiva effekter.

– Det behövs fler studier om drogtester i skolor, men vi vet tillräckligt för att kunna fortsätta utveckla en praktik, säger Staffan Hübinette.

I höst fortsätter han utbilda skolpersonal om vikten av förebyggande insatser och ett systematiskt policyarbete i skolvärlden. Och han menar att drogtester är viktiga, särskilt när det gäller praktiska yrkesutbildningar.

– Ja, de behövs som del i en helhet. Men skolans insatser är allt för ofta akut- och händelsestyrda. Det som behövs är ett mer systematiskt förebyggande arbete som också är möjligt att följa upp och utvärdera, säger han till Drugnews.

Tema: NARKOTIKAFRI SKOLA

Drogfria skolor är inte självklart – trots att det behövs för en trygg arbetsmiljö för både elever och skolpersonal. För att lyckas med skolarbete och framtidsplaner, men också för skydda unga från att hamna i missbruk.  Droger påverkar unga hjärnor, försvårar inlärning och ökar risk för skolk, lägre betyg och avhopp.

Allt fler skolor tar fram drogpolicys och frågar efter metoder för att tidigt upptäcka och kunna ingripa om elever misstänks testa eller vara på väg in i beroende. Några myndigheters beslut har försvårat användande av bl a slumpvisa drogtester och utveckla samarbete skola, socialtjänst och polis, och hänvisar till enskildas integritet. Men skolor prövar sig fram.

Idag använder ett 60-tal skolor (flera gymnasier med yrkesutbildning) i landet s.k. slumpvis drogtestning, som ska baseras på frivillig medverkan och kontrakt med målsman och elev.

• Se mer projektet Narkotikafri Skola
(Toppfoto: iStockphoto)

Läs mer

Annonser