Göteborgskrogar vill dansa bort narkotikan

Narkotika har ökat i Göteborgs nöjesliv. Krogpersonal ser ofta drogpåverkade gäster på sin arbetsplats, visar ny enkät. För att bryta utveckling startar nattklubbar i samarbete med stadens tillståndsenhet nu kampanjen Dansa utan droger.

Poseidon, Avenyn Foto: Drugnews

Stadens tillståndsenhet har i en undersökning frågat drygt 300 restauranganställda, med en snittålder på 28 år, om narkotikaläget på sina arbetsplatser. Av de som arbetat minst fem år i yrket upplever 98 procent att det blivit värre, alltså mer droger i krogmiljön, än tidigare.

– Vi som jobbar på nattklubb ser narkotikapåverkade i princip varje kväll, säger Carlos Foresti, platschef på nattklubben Trädgårn i Göteborg, i en kommentar.

Över 80 procent av de som besvarat enkäten har sett narkotikapåverkade personer på sin arbetsplats senaste halvåret och en tredjedel ser påverkade varje vecka.

Liknande studier har gjorts tre gånger tidigare i krogmiljö i Göteborg, den första 2005. Då hade 53 procent av de anställda själva prövat narkotika någon gång.

Efter insater som utbildning, drogpolicys och samarbete med polis och andra krogar, så minskade problemen. Men i årets enkät upplever personal att drogproblem på krogar ökat igen. Tillgången verkar större och fler påverkade gäster påträffas.

Och över hälften av de kroganställda uppger åter att de själva prövat illegala droger, främst cannabis, amfetamin, kokain. Höga tal jämfört med svenskar överlag, (12 procent har prövat narkotika av de i åldrarna 16-84 år).

Men en tydlig skillnad jämfört med tidigare är att krogpersonalens attityder till droger är mer restriktiva och vet hur de ska agera när påverkade gäster påträffas. Majoriteten av krogpersonalen i Göteborg vill inte liberalisera narkotikalagar. Flera talar om vikten av ”nolltolerans” och att ”krögaren ska kräva både drogfri personal och drogfria gäster”.

 

Jenny Havner och Lennart Johansson i samtal med John Pekkari på krogen 2Lång. Foto: Göteborgs stad

Kartläggningen (pdf-fil, 30 sidor), som i onsdags presenterades för Göteborgs socialpolitiker, föreslår: att krögarna ska stödjas i deras ställningstagande mot droger; utbildning erbjudas till krögare, personal och ordningsvakter; och att krog och polis utvecklar samarbetet.

Dessutom har kampanjen Dansa utan droger startats i Göteborg av 26 krogar och nattklubbar, som har öppet efter 01 på natten, i samarbete med Tillståndsenheten.

– Det är för att skicka en tydlig signal och skapa opinion mot knarkets utbredning på krogar och visa på glädjen i drogfria alternativ. Det är coolt att dansa utan droger i kroppen och stå för sina personligheter och uttryck, säger Jenny Havner, utbildare på Tillståndsenheten, till Drugnews.

Bon Bon Bar på Instagram.

Krogpersonal och andra uppmanas att visa sitt engagemang och göra egna korta dansfilmer som kan spridas på sociala medier. Kommande helg kommer krogpersonal med tröjor och loggor för umgås och dansa drogfritt synas kring Avenyn.

 – Att vi går ihop i den här kampanjen visar tydligt var vi står i frågan. Alla är välkomna att festa och dansa hos oss, men vi vill inte ha narkotika på vår arbetsplats, säger Carlos Foresti på Trädgårn.

För några år sedan var det nattklubbarnas öppetider som striden stod om. Beslutsfattare enades om att dra ner öppettider för att försöka minska fylleri och våld i centrala Göteborg. Men nu är det åter öppet till 05 på flera krogar under helgerna.

Också i Stockholm slår krögare larm om att narkotikaproblem åter ökat på nattklubbar. En undersökning av STAD som släpptes i våras visade att en majoritet kroganställda sett drogpåverkade och hälften hade själva blivit erbjudna narkotika.

Men problemet är inte nytt. I början på 2000-talet uppmärksammades på omfattande drogproblem i krogmiljön. I projektet Krogar mot knark gick flera krögare samman runt landet och lyckades vända utvecklingen. Samverkan mellan krogar, myndigheter, tydlig drogpolicy, personalutbildning i ansvarsfull alkoholservering och narkotikakännetecken med mera, ökad polisär närvaro och tillsyn hade effekt.
Dörrvakter stoppade drogpåverkade redan i entrén, narkotika, våld och annan kriminalitet minskade och det blev en tryggare arbetsmiljö för de anställda.

Projektet bedrevs tidigare i många kommuner, men resurserna för en nationell samordnare upphörde. Trots att samarbete mellan krögare, kommuner och polis nådde bra resultat i krogvärlden, så är det bara spillror kvar av Krogar mot knark idag, bl. a i Karlstad och Stockholm. I Göteborg finns inte projektet kvar, trots att samordnaren fanns där.

– Lite frustrerande, det finns en metod som fungerar, krögarna är engagerade och vill göra något. Men det behövs samordning och ekonomi för att hålla det igång i landet. Vi ska göra ett försök i januari att dra igång igen och hoppas att någon organisation kan skjuta till pengar, säger Lennart Johansson, tidigare nationell samordnare, idag utbildningskonsulent på Tillståndsenheten, till Drugnews.

Annonser