Droger, rykte och rädsla bakom gängvåldet

Skjutvapen-våldet senare år fyller viktig funktion för gängmedlemmar. De bygger upp rykte och position, försöker lösa konflikter om drogmarknader och personliga tvister. De beväpnar sig för att skydda sina liv och göra karriär i en instabil kriminell miljö, framgår i en ny rapport.

Brottsförebyggande rådet har djupintervjuat 21 personer som är eller varit del av de kriminella nätverk som på senare år varit inblandade i dödliga skjutningar. Totalt inträffade ifjol 306 skjutningar där 45 personer dödades och 135 skadades, det är rekordmånga dödsfall i gruppen kriminella konflikter.

  Brå har intervjuat unga killar för att förstå mekanismer bakom och ta reda på hur de själva beskriver gängkonflikter. Den korta varianten är att flera av dem lever i skräck och rädsla i en instabil kriminell värld där vänskap och kompisar plötsligt kan bli fiender om narkotikaskulder, drogmarknad, men även ”tjafs” och missförstånd om flickvänner.

Ursprunget till konflikten är ofta mindre väsentligt, istället är det dess konsekvens och hanterande som avgör om det leder till våld. Det gäller att ständigt positionera sig, bygga upp våldskapital och skydda sig med hjälp av vapen.

– Intervjupersonerna beskriver att omgivningen bevakar varje steg man tar, och därför måste man ta saker på stort allvar. Följen blir att till synes små saker kan få allvarliga konsekvenser, för att allt verkar räknas i kampen om position, säger Elin Jönsson, utredare på Brå, som gjort flera intervjuer.

En av de intervjuade säger:
”Han kanske redan har dödat någon, du vet. Så om du hamnar i tjafs med honom, ska du stå och vänta, ska han komma och be om ursäkt, eller ska han börja bråka med mig? Nej, det är bara att ta han innan han tar dig.”

Rapporten ”Skjutningar i kriminella miljöer – en intervjustudie” (pdf-fil, 132 sidor) presenterades vid en pressträff i veckan.
Många av medlemmar i gängen har växt upp i socialt utsatta områden där kriminalitet finns i vardagsmiljön och erbjuder en mer realistisk karriär att bli någon, än vad skrala skolresultat och brist på jobb kan.

Poliserna Sören Angbo, region väst, Patrik Andersson, region Syd, och Gunnar Appelgren, region Stockholm, med BRÅ:s utredare Erik Nilsson och Elin Jönsson. Foto: Drugnews

Att de med kompisar från samma bostadsområden – och inte en mer formell rekrytering – kommer in i en kriminell miljö som är ostrukturerad snarare än välorganiserad kan bli en paradox. Bråk om en struntsak kan växa och våld eskalera. Vänner kan bli fiender.

”I förorten finns ingen struktur, kriminaliteten behöver struktur. Förut, om man skulle attackera någon, då behövde du ha ett argument till varför du skulle göra det … Men idag finns inte det, du tänker åt dig själv, fast det är en pistol som pratar”, säger en intervjuperson.

Dödligt våld i kriminella kretsar har ökat. Källa BRÅ

Våld används för att stärka sitt rykte och kriminella karriär, exempelvis för att öka kontrollen över lokala narkotikaförsäljningen. Men ryktet måste ständigt försvaras, det är lätt att förlora. Avsaknad av tydliga strukturer som kan lugna ner konflikterna gör att de blir närmast självgående och kan växa.
– Det gäller att bli bättre på att stödja de som vill hoppa av. Idag är ofta inte problemet att gängen inte låter dem gå, utan att de inte ser realistiska alternativ till det liv de lever som kriminella, säger Erik Nilsson, utredare som också medverkat i rapporten.

Flera har en mörk framtidsbild och räknar inte med att överleva sin 25-årsdag.

BRÅ-utredarna Erik Nilsson och Elin Jönsson. Foto: Drugnews

Brå-forskarna menar att satsningar på tre områden skulle kunna minska skjutningarna.
• Insatser i socialt utsatta områden och mot synlig kriminalitet för att minska instabilitet och risk att fler unga killar hamnar i de våldsamma nätverken.
• Arbeta för att minska tillgången på vapen och narkotika, och efterfrågan på droger.
• Stötta fler att kunna lämna den kriminella miljön.

Polischefer från landets tre storstäder medverkade vid presskonferensen.

Patrik Andersson, region Syd

– Intressant rapport, men inga nyheter för oss. Men bra att det nu blir systematiserat och forskat om hur våldsspiralen kan brytas, sa Patrik Andersson, sektionschef vid underrättelseenheten i Malmö.

Han tycker att – trots att tolv personer dödades i skjutningar i Malmö ifjol – att utvecklingen går åt rätt håll. Mer vapen beslagtags, fler häktas för vapenbrott och brottsligheten minskar. Han vill att fler övervakningskameror sätts upp och att polisen får använda anonyma vittnen. Och att polisen åter bildar gatulangningsgrupper runt i landet.

 Ibland hörs resonemang om att ta bort förbudet för drogen skulle strypa en viktig intäktskälla för gängen. I Brå-intervjuerna framkommer att cannabis och kokain ofta langas av gängen, även om personerna inte vill berätta om sitt eget missbruk.

CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har i en studie beräknat att illegala cannabismarknaden ger minst en halv miljard kronor i intäkter till kriminella organisationen.

Vad säger polisen som arbetar med de kriminella nätverken om narkotikakopplingar.
• Drugnews: skulle en legalisering eller avkriminalisering av cannabis kunna slå undan benen för gängen och därmed skjutandet?

– Nej. De här är individerna är multikriminella, och sysslar med bedrägerier, rån och annan brottslighet, så det är nog inte lösningen. Och i Colorado, så har man efter legaliseringen märkt att de som säljer illegalt fortsätter och erbjuder starkare cannabis med högre THC-halt för att klara konkurrensen, svarar kommissarie Patrik Andersson, region Syd.

Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie Stockholm, leder Initiativet Mareld för att stoppa gängkonflikter i Södertälje, Botkyrka och Rinkeby:
– Jag har inte sett någon argumentation som talar tillräckligt starkt för att man ska avkriminalisera eller legalisera. Jag tror inte på det, svarar han. Det handlas ju med legal medicin och piller på illegala marknaden, eller hur, så drivkraften är att tjäna pengar och förbudet är en viktig signal till andra.

Sören Angbo, spaningsledare grova brott Region Väst:
– Jag delar mina kollegors uppfattning om att inte legalisera över huvud taget. Då skulle grupperna hitta en ny intäktskälla, en ny marknad. Jag vill inte heller att vi ska tillåta skjutvapen bara för att det finns så många i omlopp idag.

Kommissarie Gunnar Appelgren berättar i ett längre samtal efteråt med Drugnews att många

Gunnar Appelgren. Foto: Drugnews

i de våldsamma nätverken själva använder droger. Såsom opiatläkemedlet tramadol, hasch och alkohol – både för att förbereda sig inför brott och koppla bort omgivningen.
– Flera som deltar i skjutningar är påtända. De bedövar sig med droger för att bli modigare, inte känna empati. Men också då de ju använder droger överlag jämt, säger han.

För att bryta våldsspiralen håller han med om Brå-förslagen. Han säger att det behövs insatser både på lång och kort sikt och skissar en ”fyrklöver”:
– På kort sikt måste vi agera repressivt, jobba mot öppna drogscener, jaga vapen och störa de kriminella, och hjälpa de som vill hoppa av. Men på 10-20 års sikt måste hela samhället med kommuner, skola, föreningar, kyrkor och vuxenvärlden samarbeta för att unga inte ska välja en kriminell karriär, utan ett vanligt hederligt liv, säger han.

Gängvåldet drabbar många, inte bara unga kriminella, utan även oskyldiga som hamnar i skottlinjen. Familjer och anhöriga måste leva vidare med sorgen. I höstas ordnade författaren Alexandra Pascalidou och mammor som förlorat barn i skjutningarna en manifestation på Sergels torg mot det dödliga våldet. Våldet är ett samhällsproblem och ansvariga politiker måste agera, menade de.
Drugnews video från mötet i november 2018.

Sergelstorg18november2018

#MammornasManifestation – våldet i orterna ett samhällsproblem som berör alla. "Dom säger att det brinner i betongen, ja alla kan den sången. Men är det någon som gör nåt åt det?", rappar Fabian och Antonio i Drugnews-video från Sergels torg. #FuckVåldet

Geplaatst door Drugnews.nu op Zondag 18 november 2018

Tema: GÄNGEN

Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia

har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2017 så fanns det 61 utsatta områden, varav 23 särskilt utsatta, i Sverige. 2019 var polisens lägesbild något ljusare, 60 områden betecknas nu som utsatta, varav 22 som särskilt utsatta. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.

Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken.

Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.

Läs mer

Annonser