– Barn behöver sömn för att må bra och utvecklas och sömnproblem hos barn och ungdomar ska i första hand behandlas icke-farmakologiskt. Om behov finns kan dock melatonin övervägas för behandling under en kortare period. Rapporten visar att det skett en kontinuerlig ökning av antalet uthämtade recept på melatonin för behandling av barn, och att behandlingen kan pågå en längre tid, säger Elin Kimland, projektledare på Läkemedelsverket, i en kommentar.

Sedan 2006 har ökningen varit mer än 15 gånger för flickor och 20 gånger fram till 2017. Detta trots att melatonin inte varit godkänd för barn tidigare, först september 2018 godkändes ett läkemedel för korttidsbehandling.

Den nya kartläggningen som Läkemedelsverket gjort i samråd med Socialstyrelsen visar att under 2017 skrevs ut minst ett recept med melatonin till 15 447 flickor och 20 765 pojkar. Störst är ökningen för pojkar mellan 10-17 år och bland flickor i åldrarna 13 till 17 år, enligt rapporten.

Cirka 80 procent av de barn som behandlas med melatonin behandlas dessutom med andra psykofarmaka. Förutom sömnproblem har hälften av de barn som får melatonin utskrivet även minst en psykiatrisk diagnos, vanligast är ADHD, autismtillstånd, depression och ångestsyndrom.

Myndigheter är oroade över den ökade förskrivningen av melatonin, särskilt då långtidseffekterna inte är kända och så väl undersökta. Och anser att icke-farmakologiska alternativ ska vara förstahandsval för unga.

Förskrivningen skiftar mycket i länen runt landet, år 2015 var andelen barn som fick melatonin på recept sex gånger högre i Stockholm, Uppland och Sörmland jämfört med i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

Trenden med ökad förskrivning av melatonin märks även i Norge och Danmark.

• Rapporten Kartläggning av melatoninanvändning hos barn och ungdomar. (pdf-fil, 23 sidor):